De nya föräldralösa

De nya föräldralösa

En av de farligaste – och därmed kanske den stora ödesfrågan för hela vår civilisation – konsekvenserna av den principiella åtskillnaden av sexualiteten från alstrandet av barn i äktenskapet, är de överblivna mänskliga embryon som ingen äger eller ansvarar för som mänskliga personer i livets första utvecklingsstadium som har rätt till liv och föräldrar.

 Om den allmänna opinionen ser till de infertila parens önskan att med klinisk hjälp få barn och blint godtar alla former av provrörsbefruktning (In vitro fertilisering, IVF), och då samtidigt blundar för det befruktade äggets värdighet, då har vi en framtid framför oss med kanske miljontals föräldralösa barn som hejdas i sin naturliga utveckling till foster och barn på väg eller förstörs och sorteras ut.  

Vi måste ställa frågan till alla medicinska, sociala och politiska instanser som har med mänsklig reproduktion att göra: finns det oönskade effekter av försöken att avhjälpa ofrivillig infertilitet eller önskan att i ett samkönat förhållande bli förälder med teknologins hjälp?

Frågan kan bara helt besvaras genom att den ställs till lagstiftarna. Lagstiftarna agerar delvis på vad den allmänna opinionen vet och vad den anser vara etiskt acceptabelt. Kunskapsnivån hos allmänheten är alltså egentligen den avgörande faktorn.

Vad gör fertilitetsklinikerna, eller landstingens egna sjukhus, med de överblivna befruktade äggen? Amerikanska läkare och forskare befarar att det bara i USA kan handla om miljontals embryon som inte förstörts och sorterats bort utan förvaras på obestämd tid i nedfryst tillstånd. Vem ”äger” dem?

Finns det en lagstiftning som tar hänsyn till det mänskliga embryots okränkbara värdighet eller är dessa nya föräldralösa predestinerade till att användas i forskningssyfte och dödas i processer som utnyttjar embryots stamceller?  

Man måste kunna ställa frågan och få veta sanningen. ”Samhället” kan inte äga mänskliga embryon och förfara med dem som om samhället var deras föräldrar. Om frågan inte ställs offentligt, och med hänsyn till det mänskliga livets värdighet, kan vi få en civilisation som inte bygger på människans värdighet utan på den nytta samhället kan ha av människan.

Om den allmänna förståelsen av hela frågan och den därpå följande opinionen, eller till slut konsensus, accepterar den oetiska processen för att uppnå ett önskat resultat som kostar andra mänskliga varelsers liv, då är vi på fel väg. Vi kan dö ut som art. Vår historia tar slut och ingen kan sedan berätta om hur det gick till. Precis som med Guds och vår skapelses alla utdöda arter.

Den absoluta respekten för det mänskliga livets värdighet har en framtid och en historia. Den blinda tron på nyttan har det inte!

                                                                                           diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran FäldtGöran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han är mångårig ordförande i katolska stiftets Utskott för  Äktenskap och familj. Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område. Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2010 och är för närvarande engagerad i förberedelserna till de nordiska familjedagarna i Norge i maj 2020. Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta tillfälle att vara en hjälpande hand i människors nödsituationer och kan förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med debattartiklar i Katolskt Magasin och skriver betraktelser inför helgen i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982. Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.