augusti 2022

Ett antal veckor skall vi nu i vardagsmässorna lyss­na till Paulus förs­ta brev till korinthierna. Paulus skri­ver till den församling han själv har grundat. Men det har han gjort som ”Kristi Jesu apostel”. Han kallar den ”Guds fö­r­samling i Korinth”. Den är ingen lokalt begränsad församling. Den hör ihop med det Guds folk som ”på varje plats åkallar vår herre Jesu Kristi namn”.

De olärda apostlarna, tullmän och fiskare, trädde upp mot hela världen, mot fi­losofer, talare och härskare – det är för Chrysostomos ett bevis för budska­pets sanning. Deras Herre hade inte förmått övertyga sitt eget folk. Nu trädde apost­lar­na upp för hela världen. Enligt traditionen predikade Bartolomaios i Indien, Me­so­potamien och Armenien. ”Om de inte sett den Uppstånd­ne, skulle de inte ha spelat med så stor insats,” säger Chrysostomos.

Det fanns rykten i svang i Thessalonike att Herren inte bara var nä­ra utan att ”Herrens dag är här”. En hårfin, men avgörande skill­­nad, för att inte tappa balansen. Paulus säger: ”Tappa inte fatt­ningen och bli inte upp­skräm­da… Låt inte lura er… håll er till de läror som vi har fört vidare, munt­ligen eller i brev.” I orostider finns goda skäl att påminna sig ”det vanliga”, den sun­da läran, för­medlad i skriften och i traditionen.

Jungfru Maria har dragit till sig ett pärlband av skö­na tit­lar. Idag, en vec­ka efter hennes Upptagande i him­len, fi­ras hon som Drottning, Re­gina. Den unga flic­kan från det oansenliga Nasaret blir upphöjd till rang och värdighet av drott­ning. Vi sjunger det i  Salve Regina, Regina caeli, Ave Re­gina cae­­lo­rum. Är det bara fromma överdrifter? Kan de teologiskt försva­ras?

Ännu en grandios profetia. Profeten får se de förtorkade och döda ben som skall få liv igen. En bild för att Israels folk skall hämtas hem ur sin för­sking­ring och upp ur sina gravar. Ytterst en antydan om Guds plan med alla människor, genom honom som uppstår från de döda för att göra all­ting nytt. Gud skapade oss utan vår medverkan, men när han nyskapar oss gör han männi­skan till sin medar­betare. På två sätt.