februari 2022

”Hon förmådde mer, ty hon älskade mer.” Så säger Gregorius den Store om Scholastica, när hon med sin bön drar ner ett skyfall från himlen, vilket tvingar hennes bror Be­nedictus att fortsätta det andliga samtalet hela natten. Det finns en kraft i detta ”mer”, det är bättre än till och med det goda.

Salomo beskrivs som en orientalisk sagokung, omgiven av rike­dom, glans och vishet. Drottningen av Saba blir ”utom sig av för­und­ran. Du har långt mer vishet och rikedom, än jag genom ryk­tet hade hört”. Men läser vi det bara bokstavligt blir bilden förrä­disk. Det är en skugga av verkligheten, en profetia om vishetens källa, den sanne Ko­nungen, vår Herre Jesus Kris­­tus.

”Kan då Gud verkligen bo på jorden?” Det är kung Salomos frå­ga när han står i det nyuppförda templet i när­varo av Israels hela för­sam­­ling. Salomo vet att den sanne Gu­­den in­te är som de avgudar som människor gör. Gud är större än allt skapat. ”Himlarna och himlarnas himmel rymmer honom inte.” Och ändå – det är just det vi tror. ”Ordet blev kött och tog sin bo­ning ibland oss.” Salomo svarar inte på sin egen fråga, men tar ett första steg.