november 2019

År 165 f.Kr. renade och åter­ställde Mackabeerna temp­let i Jerusalem, efter att med vapenmakt ha besegrat fien­der­­na. Med stor glädje fira­de man templets återinvigning och festen firas än idag (Chan­nukká). Jesus "körde ut" dem som drev handel i templet. Han sa­de: ”Det står i skriften: ’Mitt hus skall vara ett bönehus’, men ni har gjort det till ett rövarnäste”. Jesus kunde använda också yttre makt, ty han hade ett rent hjär­­ta. Han såg klart och handlade av ren li­delse för sin Fa­ders hus.

​​​​​​​Denna minnesdag uppstod genom det apokryfa Ja­kobs proto­evangelium från mitten av första århundradet. Det berättar hur Maria som litet barn av sina föräldrar Joakim och Anna fördes till templet för att där beredas för sin uppgift att bli Mes­sias mo­der. Jakobs protoevangelium har aldrig tillhört de kano­nis­ka skrifter­na, men firades tidigt i öst. Det lästes av många kristna och vitt­nar om att ka­tolsk tro om Ma­ria fanns redan vid denna tid, till exempel tron på hennes förblivande jung­frulighet. På 1300-talet fick minnesdagen sin plats i det romerska kalen­dariet.

​​​​​​​Martyriet frigör det tydligaste vitt­nes­bördet. Modern till de sju söner, som gav sina liv i trohet mot lagens bud, av­lägger ett sådant vittnesbörd. Hon stö­der sina barn när de brutalt torteras och mör­das för att de inte vill över­ge sin tro. När de misshandlas säger hon till dem: ”Jag vet inte hur ni blev till i min kropp. Det var inte jag som fogade sam­man de ämnen som var och en av er är uppbyggd av. Det är världens skapare som formar människan när hon blir till och planerar alltings tillblivelse”.

Den nittioårige Elasar tvingas att äta det förbjudna svinköttet, men han spottar ut det. Av några vänner som anpassat sig er­bjuds han att skaffa sådant kött som var tillåtet att äta och där­med slippa tortyr och martyrium. Men han vägrar. Vän­­ner som inte prövats kan svika när det gäller. Han vill inte "delta i ett bedrägeri som skulle få många ungdomar att tro att den nittioårige Elasar gått över till hedendomen". Vad är ”att få leva en försvinnande liten tid till” bredvid ett gott samve­te? Han slipper undan människors straff, men kan inte ”fly undan allhärskarens hand”. Det är inte fanatism, det är trohet.