Sankta Teresa av Jesusbarnet, jungfru och kyrkolärare

Kära medkristna, Lukasevangeliet idag på minnesdagen för Lilla Therese, som hon ville man skulle kunna kalla henne, handlar om att följa Jesus. Hur gör man det? Man accepterar att man inte har en säker boning här på jorden utan att man ser fram emot evigheten med Jesus den Uppståndne, den ende som kan utverka försoning för oss svaga och syndiga människor. Det är i alla fall så vi ofta föreställer oss själva.

Jesus själv har bara hunnit uttala orden om Satan för att Han sedan skall ”fyllas med jublande glädje genom den heliga Ande och utropa: ”Jag prisar dig, fader, himlens och jordens herre, för att du har dolt detta för de lärda och kloka och uppenbarat det för dem som är som barn. Ja, Fader, så har Du bestämt” (Luk 10: 21).

Varför känns det alltid skönt att återvända till lilla Thérèse? Skiljer hon sig på något sätt från Kyrkans alla andra helgon och kyrkolärare som firas traditionellt med bön om förbön hos Gud? Tänk bara på andra stora kvinnliga helgon och jämför dem med henne: S:ta Klara, S:ta Katarina av Siena, S:ta Birgitta av Vadstena, S:ta Faustina Kowalska, alla de stora vittnena som inte är karmeliter men ändå lika kontemplativa!