6:e Påsksöndagen - årgång B

Predikan 6 Påsksöndagen 2021

Kärlek – glädje – vänskap. Redan orden i evangeliet väcker något till liv i själen. Budet om att älska varandra tycks va­ra mera en gåva än ett krav. Samme Johannes säger i andra läsningen: ”Låt oss älska varandra, ty kärleken kom­mer från Gud.” Att älska varandra är som att dricka ur en över­flödande bäga­re. Redan orden är som ett välsmakande vin: kärlek, glädje, vänskap.

Predikan 6 Påsksöndagen 2021

Kära systrar och bröder i Kristus, De viktigaste orden i dagens evangelium är ”glädje”, ”bud” och ”kärlek”. ”Detta har jag sagt er för att min glädje skall vara i er”, och ”Om ni håller mina bud, blir ni kvar i min kärlek”, som vi just hörde Jesus säga. Låt oss börja med ”glädje” och ”bud”. Vi kanske inte naturligt sätter dem intill varandra. Vanligtvis associerar vi ”bud” med att fullfölja plikter och utöva ansvar, snarare än med direkt, sprudlande ”glädje”. Men när den Helige Thomas av Aquino, Kyrkans kanske störste teolog och filosof, på 1200-talet skriver om mänskligt beteende, börjar han med glädje, lycka, och frågar vad som är glädjens och lyckans sanna natur.

Predikan 6 påsksöndagen 2018

Vi kristna kan känna oss lugna – Jesus ger ju oss sin frid. Det kan ju hända att vi någon gång ändå undrar: ska vi fortsätta och vara med Honom? När vi går med föräldrarna och familjen till kyrkan regelbundet så är det på ett sätt en vana. Men man kan undra, ska det alltid vara en vana? Kan man gå sin egen väg men ändå ha Jesus som nära vän och vara lugn? Jag vet alldeles säkert att de som går sin egen väg förlorar lugnet efter ett tag och blir oroliga i livet. De har ingen frid. De blir envisa i sin självsäkerhet – en tid är det nytt och spännande, man får nya vänner. Men så inser man att man inte längre har friden inom sig. Man är inte lugn men man är envis och vill övertyga sig om att man kan leva på det sättet. Men jag vet, för jag har sett det så många gånger bland mina vänner: det är en lång väg tillbaka till friden därför att man har slutat vara med Jesus. Han säger till oss i dag: ”Bli kvar i min kärlek” (Joh 15: 9).

Predikan 6 Påsksöndagen 2015

En enkel och lättbegriplig uppmaning, ”låt oss älska varandra”, men motiveringen är mera förvånande. Johannes motiverar det inte med att det är ett bud, det gör han på andra stäl­len. Här säger han: ”ty kärleken kommer från Gud”. Den som älskar vrider på rätt kran och öppnar ett tillflöde. När männi­skan är vänlig, när hon visar tålamod och godhet, när hon behärskar sina sura, upprörda och bedrövade reaktioner.

Predikan 6 Påsksöndagen 2012

Så säger bruden i Höga Visan om sig och sin älskade brudgum: ”Min vän är min och jag är hans”. Kan livets mening uttryckas skönare? En ömsesidig kärlek, som samtidigt är vänskap. Kan det mänskliga livet nå högre? Brud och brudgum har gett sig åt varandra, utan att begära eller tränga sig på. Kärleken är samtidigt en vänskap som respekterar och ger den andre livsrum. Ändå är vänskapen glödande av en kärlek som både ger utan förbehåll och tar emot utan gräns.

Predikan 6 Påsksöndagen 2009

Denna söndag tar vi ännu ett steg in i påskens verklighet. Den uppståndne Herren gör oss inte bara till får i sin hjord, inte bara till grenar i vinstocken. Idag kallar han oss för vänner. Vänskap är en av livets största gåvor. Den är ömsesidig. I vänskapen kan man dela allt. Vänner kan stödja, förmana och uppmuntra varandra. Filosofer och författare har, både före och utanför kristen tro, reflekterat över vänskapens gåva och väsen.