Våld i nära relationer – vad säger Kyrkan?

Ett brustet hjärta kan alltid läkas

”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare”. (Mk 2:17)

Tecknen på tendenser till våld

Kyrkan varnar i sin förkunnelse för alla tecken på våld eftersom våldet strider mot det kristna levnadssättet. Hon pekar på det levande samvetets betydelse. Vi har ansvar.

Hur uppstår våldet?

Hur uppstår våld? Våld mellan man och kvinna i äktenskapet, eller mellan föräldrar och barn, har alltid en första bakgrund. En liten kris leder till en konflikt och konflikten till våld. En person med auktoritär karaktär har svårt med det komplexa hos andra. En som forskat och skrivit om ”klassiskt nationalistiska utstötningsmekanismer är statsvetare Gina Gunnarsson, Uppsala (Du stolta, du fria. Om svenskarna, Sverigebilden och folkhälsopatriotismen, 2021). Den viktiga komplementariteten i äktenskapet erkänns bara halvhjärtat. Bråk är att vänta.

Våld känns. Våld är alltid något förskräckligt och oacceptabelt. Det gör ont. Både för den som utsätts och för den som utsätter någon för ont våld.

Hemligt våld, öppet våld, brottsligt våld

Det finns våld i relationer som hålls hemliga, det finns fysiskt eller andligt våld som inte går att hemlighålla. Det syns och det märks. Det finns våld som bryter ut i brottsliga gärningar som leder till åtal och straff enligt samhällets lagar.

Omvändelse och bot

I Kyrkan måste våldet leda till besinning, bekännelse, bön om förlåtelse, bikt och försoning mellan parterna. Frågan är, räcker det? I varje fall av våld lever minnet kvar som svåra sår som tar lång tid att läka. Vad kan man göra, vad bör man göra? Att säga nej till sitt eget våld är ett hårt arbete. Det är tungt att gå till botten med sig själv. ”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka”, säger Jesus. De som utövar våld behöver hjälp! Tungt, ja! Men nödvändigt. ”Jag vill bli frisk”, ropar själen.

Tala eller tiga?

 Ska man tala ut om våld i nära relationer? Ska man söka professionell hjälp? Man behöver verkligen klokhetens och rättvisans dygder inför sådana beslut. Har de gått förlorade måste man försöka återvinna dem.

Uppriktiga samtal kan vara en väg till försoning men också riva upp sår och fördjupa krisen. Man måste gå till botten med orsakerna innan man talar ut.

Våldets spiraler

Våld kan sprida sig. Våld kan vara ont förtal. Våldets karaktär är att det nästan alltid är okontrollerbart och att upplevelserna påverkar hela omgivningen, inte minst barn om det finns barn i äktenskapet. Också anhöriga och vänner påverkas. Att begränsa våldet är viktigt som första allvarliga försök men oftast inte tillräckligt. Det svåraste är att förstå tungans onda makt. Det allra svåraste att omvända är tankarna.

Befrielse eller slaveri?

De första stegen till befrielsen från våld i nära relationer är svåra men avgörande. Vi måste alltid tro på vår mänskliga förmåga att fatta rätta beslut i svåra och allvarliga situationer mellan parter i intimt förhållande till varandra.

Bönens och trons krafter

 Även om det kan vara svårt att be Gud om hjälp när man är sårad eller kränkt, kan man ändå försöka be och lita på Gud. Bön är också hjälp till självhjälp. Bön i nöd går aldrig förlorad. Gud hör sina barns rop på hjälp! Våra svårigheter beror ofta på att vi börjar be för sent! Att vi inte vill förstå svaren. Det är då synden smyger sig in och sätter vår själ i karantän.

Är det kanske i andlig isolering våld i nära relationer börjar? Vi måste ställa oss frågan. Den som till slut besegrat våldet – genom kärleken – kan hjälpa andra. Lärdomen har gett ny kunskap. Den kan ges vidare.

Den som varit den sjuke kan bli läkaren!

Lugnet, friden och tilliten

När striderna är över lägger sig friden som en efterlängtad gåva över det gamla slagfältet. Som efter alla krig börjar återuppbyggnadsarbetet samma dag som striden slutar. Allt ska vara förlåtet och den andliga enheten komma tillbaka.

 De som försonats återfår framtidstron och glädjen tillsammans. Med S:t Paulus bygger de upp på nytt: ”Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp. En är Herren, en är tron, ett är dopet, en är Gud och allas genom fader, han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt”. (Ef. 4:3 - 6)

Vad sägs inom forskningen?

Emotionellt våld kan bli brottsligt på Irland

Forskaren Sara Skoog Waller på Högskolan i Gävle har haft vänligheten att svara på min fråga om det finns särskild forskning i området våld i nära relationer i vanliga invandrarkulturer i Sverige.

”Det är en intressant fråga och jag känner inte till några studier som undersökt just den frågan (men det finns säkert)”, säger dr Skoog Waller.

”Däremot finns det forskning som visar att våldsutövande hänger ihop med "hypermaskulina" normer och ideal, dvs normer som kopplar ihop manlighet med våld och dominans”, tillägger hon.

”Mäns våld mot kvinnor har ofta syftet att kontrollera kvinnan, genom att exempelvis begränsa kvinnans sociala kontakter, rörlighet, materiella resurser och tid. Kvinnor som utsatts för våld beskriver ofta att de konkreta våldshandlingarna inte var det värsta, utan att det värsta var hotet, rädslan och skräcken som fanns där hela tiden och som genomsyrar hela tillvaron, även för barnen. Det handlar ytterst om begränsat livsutrymme och begränsad frihet. Jag har träffat många svenska kvinnor som tidigare levt med sådan kontroll i sina relationer med svenska män. De har t ex inte fått gå ut, inte fått ha sociala kontakter ens med sina föräldrar, inte fått köpa kläder till sina barn eller läsa en godnattsaga eftersom mannen krävt att sättas först.

Det finns forskare som menar att mannens kontroll och makt hotas av att kvinnor generellt fått mer makt över sina egna liv i och med ökad jämställdhet och att det också lett till att män utövar mer fysiskt våld (vilket inte betyder att det är rätt att män ska ha kontroll och makt över kvinnor).

Jag vet inte om den hypotesen stämmer. Forskning tyder på att våld ökar när mannens kontroll över kvinnan ökar, men samtidigt kan hot mot mannens kontroll också öka risken för våld. T ex löper kvinnor med en utsatt ekonomisk situation högre risk att utsättas för våld, men det finns också forskning som visar att kvinnor löper större risk för att utsättas för allvarligt fysiskt våld av sin partner om de börjar tjäna mer pengar än sin partner”.

Dr Skoog Waller menar att kontroll och makt är ofta centrala aspekter av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Man kan anta att den som försöker upprätthålla hård kontroll över en annan person riskerar att använda t ex psykisk och fysiskt våld för att lyckas med det.

                                                                                                                   diakon Göran Fäldt