Samtal i skärselden mellan en diakon och en läkare

Doktorn, du som vet vad det innebär att göra abort, varför reagerar fostret så tydligt vid beröringen med instrumenten före själva aborten som man kan se med invärtes kamera?

Det är helt naturliga reflexer som inte behöver beslutas av viljan, som ändå inte är utvecklad i fostret. Förresten, jag kan nog förstå varför jag är här i denna reningseld, men du själv?

Ja, tyvärr, det var det att jag undervisade fel om ansvaret och respekten för det mänskliga livet. Några frågade mig om de skulle göra abort och när de förklarat bakgrunden valde jag att vara förstående och tyckte att i just deras fall aborten var rätt beslut – men hur är det med rörelsens koppling till hjärnan? Finns det redan i fostret en naturlig interaktion mellan delar av hjärnan och musklerna?

Ja, men beroende på fostrets ålder går interaktionen från svagare till starkare samspel.

Kan man säga att fostret har en omedveten känsla av en beröring som det försvarar sig mot?

Eftersom orsaken till beröringen kommer utifrån och inte inifrån fostret är det möjligt att se det som ett slags avvärjande av obehag eller försvar av välbefinnandet.

Kan man, om beröringen gör hål i fostrets vävnad eller tränger vidare in i fostrets buk eller bröstkorg tala om smärta?

Initialt måste det beskrivas som smärta men en smärta som mildras genom kroppens eget försvarssystem. 

Vart tar smärtan vägen om lungorna och stämbanden inte är utvecklade? Vi vuxna skriker ju.

Smärtan kan vara akut en liten stund men domnar bort och upphör när fostret dör.

Hur stort är moderns obehag under och efter själva aborten?

Ett obehag går inte att komma ifrån men å andra sidan har modern hela tiden stöd och hjälp från erfaren vårdpersonal.

Vi talade ju mycket om djurens rätt på vår tid, både du och jag. Djur avlivas ju alltid under översikt och kontroll av etiska regler för behandlingen av djur, till exempel, kor och tjurar, kycklingar och lamm. Finns det några etiska likheter mellan behandlingen av foster som skall aborteras och djur som skall avlivas?

Varje område har ju sina etiska regler att följa på jorden så en jämförelse verkar konstruerad.

Djuren har ju inget liv efter döden medan människan har det, så som de flesta religioner vittnar om, kanske särskilt kristendomen. Kan man säga att den synen skiljer de etiska områdena åt när det gäller mänskliga foster och djur?

Det måste man ju säga är en religiös fråga, eller en fråga för religionen och för människors sätt att se hur religion och liv hör ihop. Samhället tar ju inte ställning till den religiösa frågan utan bara till patientbehovet. Jag tog aldrig ställning, och det förstår jag nu att jag borde ha gjort.

Jag vill bara avslutningsvis komma tillbaka till frågan om beröring, obehag och smärta. Kan det finnas något gott skäl att tillfoga någon en svår smärta när det inte handlar om att ingripa i svår sjukdom och fysiskt-mentalt lidande?

Jag medger att det i yrkesutövningen som läkare alltid strider mot uppgiften att läka, bota och behandla sjukdom när patienten med lagens stöd begär att ett foster inte ska leva vidare och påtvinga en man och en kvinna ett föräldraskap som de inte anser sig kunna ansvara för. Det går inte att komma ifrån att processen innebär att tillfoga en smärta och ett svårt lidande som är kort och slutar med fostrets död. Man kan beklaga att så måste ske i större eller mindre omfattning, men lagen ger kvinnan, eller kvinnan och mannen, rätten att begära ett avbryta en graviditet. Samhället har i dessa fall en skyldighet att utforma en eftervård med inriktning på kvinnans, eller kvinnans och mannens, allmänna välbefinnande. Tyvärr delar sig vården här i olika områden och den mänskliga kontakten är svår att upprätthålla för oss läkare. Vården efter en abort måste kunna garanteras men den är ju inte obligatorisk utan får bara erbjudas.

Tycker doktorn att aborterna egentligen är ett misslyckat preventivmedel?

Preventivmedlen finns ju för att människan ska kunna bestämma över sin fortplantning. Leder ett samlag ändå till en graviditet finns bara aborten som lösning på problemet. Det är ju samtidigt beviset på att preventivmedlen ska förhindra havandeskapen. Det kan kännas som om man har mindre skuld med preventivmedlen än med aborten, men om man inte ser sambandet mellan det sexuella samlaget och nytt mänskligt liv, så reagerar inte samvetet lika tydligt i det första fallet som i det andra. Men i princip skiljer man på sex och fortplantning, det har vi läkare alltid märkt.

Påven Franciskus sa en gång innan jag kom hit till skärselden att aborter aldrig löser några problem. Kan du som läkare förstå honom?

Jag tror han måste säga så. Jag tycker faktiskt att aborterna hjälper många kvinnor och löser deras problem, åtminstone kortsiktigt. Vad anser du själv om påvens uttalande?

Han har rätt! Mitt råd var ett felaktigt råd till några unga människor som kom till mig med förtroende. De var glada då åt vad jag sa, men jag tror de ångrar nu att de följde mitt råd. Egentligen tillfogade jag flera personer, fostren också, smärta och lidande. Jag måste gottgöra min synd här.

Hade jag som troende katolik i mitt liv på jorden verkligen trott på Gud och Hans närvaro bland oss, hade jag haft större chans att hålla mig till Sanningen och vara Guds barmhärtighets vittne bland dem som sökte mig.

                                                                                                diakon Göran Fäldt