Nunc dimittis i vår tid av vård och vetenskap

Nunc dimittis i vår tid av vård och vetenskap

Anbefallning av livet i Guds händer är så viktig för Guds söner och döttrar att den avslutar varje dag med bön vid nattens inbrott. I Kompletoriet ber Kyrkan: ”Symeon tog honom i famnen och prisade Gud och sade: ’Herre, nu låter du din tjänare gå hem i frid som du har lovat. Ty mina ögon har skådat frälsningen som du har berett åt alla folk, ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna och härlighet åt ditt folk Israel’”.

Symeons lovsång (1700-1710) av Aert de Gelder (1645-1727)
Symeons lovsång (1700-1710)
av Aert de Gelder (1645-1727)

 

I dödens ögonblick ska vi antingen se Kristus eller Satan, säger ärkebiskopen Fulton Sheen (1895-1979). ”Vi kommer alla att ställas ansikte mot ansikte med det ena eller det andra av två ansikten i slutet av vår resa i livet… Och ett av dem, antingen Kristi barmhärtiga anlete eller Satans eländiga ansikte, säger då, ’Min, min.’ Måtte vi höra Kristus till!” (Ur en bok av Jason Evert, 2019).

Fulton Sheen
Fulton Sheen

 

Hur är det då i vår teknologiska och teknokratiska tid som anser sig ha rätt att sätta in livsuppehållande apparater också för dem som är döende och väntar att lämna livet och se Gud? Katekesen säger om den kristna synen på döden: ”För dem som tror på dig blir livet inte utsläckt, blott förvandlat: när denna vår jordiska boning bryts ned, är en evig boning beredd åt oss i himlen” (1012; Missale Romanum, Prefation 1 för avlidna).

När vår tid närmar sig vill vi se Gud. Vi är som Symeon i templet och tackar Gud för vad Han gett oss i livet och ber Honom att ta oss till sig i himlen. Varför skulle vi vilja uppskjuta detta möte med Gud?

Ja, om vi har en tid kvar på jorden för att göra Guds vilja, då kan vi tacksamt ta emot en livsuppehållande vård i läkares händer för att det kan rädda oss att leva vidare eller ge mer tid att rädda en annans liv som drabbats av sjukdom eller olycka.

 Transplantationskirurgin har gjort stora framsteg med forskningens och teknikens hjälp.

Hjärt-lungmaskin vid en bypassoperation (Wikipedia)
Hjärt-lungmaskin vid en bypassoperation (Wikipedia)

 

Men i vår tid finns andra intressen för att vi lever vidare utöver den tid som Gud bestämt för oss. Vården kan vilja ”skörda våra organ” för att använda dem i andras sjuka kroppar. Det betyder en vårdinstitutionernas vaksamhet över de sista ögonblicken i livet när våra organ inte stelnat i döden utan kan användas och transplanteras. Finns det då någon i vår teknologiska tid som vill uppskjuta vår ”naturliga död”?

Visst kan en frivillig organdonation vara en god gärning, antingen när vi är i livet och kan avstå ett organ utan att ta skada själva eller dö av det, eller när döden verkligen inträtt och Gud tagit själen till sig. Men om det går för fort? Om andras behov kommer före vår rätt till en värdig död?

Den kroppsliga döden får aldrig bli materiell resurs för andra. Om så skulle kunna ske med lagens godkännande kan vi inte längre vara säkra på att få anbefalla vårt liv i Guds händer när han kallar oss till sig.

Vi vill ha våra närmaste omkring oss när tiden kommer och vi vill ha prästen hos oss som hjälp att få dö i Guds nåd.

”Herre, nu låter du din tjänare gå hem i frid som du har lovat. Ty mina ögon har skådat frälsningen som du har berett åt alla folk” (Lukas 2:29-30). Vilken underbarare anbefallning kan en kristen människa tänka sig?

                                                                                                       diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran FäldtGöran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han är mångårig ordförande i katolska stiftets Utskott för  Äktenskap och familj. Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område. Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2010 och är för närvarande engagerad i förberedelserna till de nordiska familjedagarna i Norge i maj 2020. Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta tillfälle att vara en hjälpande hand i människors nödsituationer och kan förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med debattartiklar i Katolskt Magasin och skriver betraktelser inför helgen i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982. Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.