Meditation på S:t Thomas apostelns dag

Ni dårar, ta ert förnuft till fånga!

Varför skulle vi vara dårar? Vi är väl inte sämre än aposteln Thomas, han som sade, ”Om jag inte får se spikhålen i hans händer, tror jag det inte!” – Nej, det är inte en dåres tal, utan en förnuftig tvivlares. Vi alla som tror, inser att det är nådens närvaro som genomsyrar livet och låter det uppstå ur sitt första fall i döden. Vi har börjat ställa frågan om vad Guds kraft kan vara.

Ni dårar, ta ert förnuft till fånga! – Jag ska säga er varför ni är dårar. Det är därför att ni tänker ”Om Gud finns”. När ni inte hittar tydliga bevis för att Gud ”inte finns” använder ni inte ert förnuft för att vilja tro. Ni blundar och vill inte se och inte veta. Det är det verkligt dåraktiga!

Om ni vill tro behöver ni inte krångla till det. Ni behöver bara be Gud: ”Hjälp mig att tro på Dig. Ge mig tron så att jag kan leva inför Dig!” Tror ni på era egna ord i bönen blir ni bönhörda. Men ni måste sedan ha modet att vandra vidare på den väg Gud skall visar er!

Var alltså inga dårar! Men en del av er är det! Måste det vara för alltid? Märkligt nog bestämmer ni själva över det beslutet. Gud tvingar ingen!

Om ni kan erkänna att Gud gett er förnuftet kommer ni inte att vara dårar längre, utan förnuftiga. Sedan måste ni låta er undervisas av Gud genom de profeter och präster han sänder er. Ni kommer att göra det av hela ert hjärta och hela er själ.

Tar ni emot dem som förmedlar Guds ord och vilja, tar ni emot Honom som sänder dem. Tar ni inte emot dem, tar ni inte emot Honom som söker er och ber om er kärlek. Då är ni sannerligen dårar! Men hur länge vill ni vara det? Det är det märkliga: ni bestämmer själva över den frågan också. Gud tvingar ingen!

Den riktiga frågan vi alla skall ställa oss är inte ”Om Gud finns…”, utan vilken är Guds kraft? Det är en kraft som inte är fysisk eller naturlig utan en Guds kraft. Hur vet vi att den finns?

Det mänskliga embryots liv kommer att fortsätta utvecklas efter konceptionen i den äktenskapliga akten – utan föräldrarnas medverkan i energi eller rörelse, det som blir så viktigt och avgörande senare. Men från början är det en kraft som kommer inifrån embryot. Den inneboende kraften avgör könet, manligt eller kvinnligt.

Samma kraft uppväckte Jesu döda kropp till liv, samma kraft skall låta alla de döda uppstå i sina kroppar på Herrens Dag.

I havsdjupen finns otaliga fiskarter och växter som aldrig ser solens ljus men ändå lever och fortplantar sig. Det är Guds kraft.  I kosmos bildar materien oräkneliga galaxer och solar. Det är en Guds kraft. Vi frågar inte när vi ser skapelsens under ”Om Gud finns” – utan ”Hur är Guds kraft?”

Bibelns ord öppnar hela vårt förstånd inför tillvarons mysterium: ”Gud sade: Ljus, bli till!” (1 Mos 1:2).

Israels folk kunde gå torrskodda på Sävhavets botten undan sina egyptiska förföljare; vilken kraft fick vindarna att blåsa så att ”vattnet klövs” (2 Mos 14: 21)? En sådan fysisk kraft finns inte. Vi måste därför alltid fråga oss ”Hur är Guds kraft?”

När Elia var på berget Horeb kom en stark storm som ”krossade berg och klippor” (1 Kung 19:11). Gud visade sin kraft, men talade till sin profet i ”ett stilla sus” (19:12). Elia har inte frågat ”Om Herren finns” utan sagt till Herren ”Jag har gjort mitt yttersta för Herren” (19:14). Elia var ofta rädd, han gjorde vad Herren bad honom om, men han tvivlade mycket på sig själv. Han var beredd att dö, men Gud hade användning av honom och han upptogs till slut till himlen ”i en stormvind” (2 Kung 2:1) och lämnade Elisha kvar på marken med Elias profetmantel. Vilken kraft var det som lyfte honom upp i skyarna? En vanlig fysisk, naturlig kraft?

Jesus uppsteg till Faderns högra sida efter sin uppståndelse! Vilken kraft var det? En fysisk kraft? Guds Moder Maria upptogs till himlen med både kropp och själ! Vilken kraft är det? Vilken kraft förvandlar mässans offerbröd och offervin till Jesu kropp och dyrbara blod?

Alltså: vi kan inte fråga oss ”Om Gud finns” utan att vara dårar, men vi kan fråga oss ”Hur är Guds kraft” och behålla vårt förnuft. S:t Thomas aposteln var en sådan förnuftig tvivlare, men aldrig en dåre!

                                                                                                       diakon Göran Fäldt