”Liten tuva stjälper ofta stora lass”

Det förefaller nu i april 2023 som om blott två (2) riksdagsledamöter (av 349) i dag skulle rösta nej till ett förslag att ”stärka” den så kallade aborträtten genom att med omröstning i två på varandra följande riksmöten få den inskriven som en del av svensk grundlag. Om bara två (2) säger nej kan det ändå räcka för att förslaget inte går igenom.

Det kan nämligen för alla bli uppenbart att det enda bärande motivet för abort som ett grundlagsskyddad ingrepp i fostrets och kvinnans liv är en jämställdhetsfråga.

Det är absurt att tala om en kvinnas lagliga rätt att av samhället begära avlägsnande av ett levande mänskligt foster utan att ta full hänsyn till fostrets rätt till liv och ett lagligt försvar mot ingrepp som förnekar det liv.

Det är ensidigheten i motiveringen för en sådan lagändring som är absurd. Man är helt förblindad i kravet på ”kvinnans rätt” att bestämma över det liv hon bär inom sig efter samlag med en man som också har del i fostrets liv och är dess blivande pappa.

Man är blind för konsekvenserna av ett ingrepp i fostrets liv som är både grymt, känslokallt och stridande mot alla begrepp om människors lika värde och det mänskliga livets värdighet.

Att göra denna handling laglig är motstridigt mot själva syftet med samhället som är att försvara och främja mänskligt liv. Det är att underkänna själva samhällets existens att låta grundlagen för allt framtid godkänna ett orättvist mördande av människor i deras första och mest hjälplösa livssituation.

Vad förslagsställarna vill åstadkomma genom att kräva införande av ”rätten till aborterande av levande foster” i grundlagen är att det aldrig mer ska kunna ifrågasättas eller röstas bort. Rätten att döda mänskligt liv skall i framtiden vara höjd över all kritik och immun mot alla invändningar.

Det är ett förslag som bara är möjlig i en total åsiktsdiktatur. Om demokratin bara representeras av två (2) riksdagsledamöter är det ett totalt misslyckande för hela den demokratiska idén.

En majoritet i ett parlament röstar för en objektivt sett ond gärning. Majoriteten gör sig själv den värsta möjliga otjänst. Samhället måste genom lag beskydda livet hos både en gravid kvinna och ett koncipierat barn.

Ensidigheten i motiveringen för en grundlagsändring är enligt alla normala begrepp en skandal. Den leder till en hänsynslös grymhet som vi i historien sett genomförd både i fascistiska stater som nazityskland och det marxistiskt – leninistiska sovjetunionen som levde som kommunistisk enpartistat fram till dess sammanfall.

Att denna antihumanism smugit sig in i det tidigare moraliskt mer högtstående Sverige är tecken på rationell svaghet och principlöshet. Samhället kan inte hållas ihop med så svaga grundsatser utan undergräver sin egen framtid.

Det finns nu i hela Förenta staterna, efter högsta domstolens underkännande av den federala abortlagen, en livskraft och en entusiasm att kämpa för livets höga värde och kvinnors rätt att avstå från aborterna. Den kraften går genom hela samhällskroppen och sprider sig runt om i världen. Men den skrämmer abortförespråkare i alla partier och åsiktsgrupper. De vill att all sexualitet och aborterna ska behandlas som vårdfrågor. De unga ska genom skolans undervisning fås att känna sig trygga med ingrepp som relativiserar livet som gåva och ansvar.

         I själva verket förs de unga bakom ljuset och undanhålls verifierade vetenskapliga fakta om riskerna med preventivmedlen och aborter. I takt med att sanningen om dessa djupt inarbetade faktorer nu kommer fram om baksidorna av den ”moderna” sexualsynen, vänder sig kvinnorna i ökande omfattning bort från de artificiella preventiva metoderna som kränker den kvinnliga värdigheten och till den naturliga förståelsen av sexualitetens dubbla mening, som den traditionellt framläggs i den katolska, kontinuerliga läran om den äktenskapliga akten.

Akten är en helig akt därför att det mänskliga livet är heligt och den sexuella akten på en och samma gång förening i kärlek och öppen för nytt mänskligt liv. Enligt en rapport i The New England Journal of Medicine (www: nejm.org) har man, i forskningen om användandet av p-piller, konstaterat en höjd risk för levercancer, bröstcancer, livmoderhalscancer och en höjd risk på 60% för hjärtslag och stroke.

Man menar också att kvinnor, som inser att abortpiller förhindrar embryots fästande i livmodern och förstör det så att det dör, upptäcker det egna livet som något vackert och meningsfullt och inte vill sitt embryos död utan vill att det lever och blir älskat.

Den informationen om de verkliga riskerna har kvinnorna ofta inte fått vid introduktionen till vuxenlivet utanför hemmet. Begrepp som medel för sexuell hälsa är för dem teoretiska till en början och lätta att ta till sig. Problemen anmäler sig sedan när de ofta är ensamma och i utsatta situationer. Hur kan man då föreställa sig att en grundlagsändring skulle lösa detta det mest allvarliga socialetiska problem Sverige haft i sin historia?

Det gamla svenska ordspråket ”Liten tuva stjälper ofta stora lass” kan visa sig vara sant i praktiken och rädda oss undan den sociala katastrof som den fanatiska ensidigheten hotar oss med. Det stora ”lasset” kan tippa över av bara ett litet motstånd på vägen. Det  visste man förr av erfarenhet och man aktade sig för att ”förlora” det lass som skulle vara till nytta och gagn för alla i gemenskapen.

                                                                                  diakon Göran Fäldt