Det som nu sker kommer inte bara ur eller av naturen
Pandemin, klimatförändringen, oro och rädsla bärs av människor och påverkar deras liv. Många tror att det är människan själv som är orsaken till förändringarna. Många tror att naturen skall dö. Men det är ett misstag. Människan är varken herre eller slav under naturen. Hon lever av den, eller dör av den, men hon är varken livets eller dödens upphov.
Människans fortplantning ligger i hennes sexualitet som måste skyddas av äktenskapet. Hur människosläktet växer och breder ut sig är inte enbart en naturlig faktor. Det finns en osynlig verklighet över den naturliga verkligheten.
Det övernaturliga – Guds skaparkraft – är något helt annat än naturen. Naturen är ”blind”. Den blir meningsfull genom det övernaturliga. Humanvetenskaperna kan inte fånga in denna kraft som kommer från Gud och är universell. Den är ”seende” men osynlig för oss.
Sekulär forskning kan stirra sig blind på verkligheten
Prognoserna för tiden fram till 2100 talar om en minskande världsbefolkning – under 9 miljarder – på grund av en växande åldersbefolkning och en relativt sett minskande ung befolkning. Förändringen kommer att utsätta alla vårds- och hälsosystem i världen får utmaningar ingen har sett tidigare. Många nationer kommer att vara beroende av invandring för att klara sina sociala system. Samtidigt innebär den globala migrationen helt nya krav och påfrestningar för alla och som redan nu måste vara föremål för en hållbar befolkningspolitik. Men det övernaturliga kan inte ”politiseras”! Vi måste alltid till slut lita på Gud. Vackra och sköna dagar, hemska och skrämmande dagar, fria eller förtryckta, varslade eller manipulerade, behövda eller överflödiga – Gud är vår tillflykt.
Vad människor i vår tid inte beaktar är det övernaturliga. De krafter som kommer från Gud och ligger i Treenighetens mysterium räknar man inte med. Men om man inte förstår att Treenigheten bär världen och skapar nytt ur ingenting, kan man inte heller förstå människans situation och hennes beroende av Gud.
Faraos olydnad framkallar Guds vrede
I Egypten under faraos tid för nästan 4000 år sedan drabbades folk och land av flera svåra olyckor. Floden Nilen blev förgiftad och fisken dog och ingen kunde dricka dess vatten. Efter sju dagar och på Mose broder Arons befallning från Gud översvämmades hela landet av grodor. Gång på gång varnades Farao med nya olyckor därför att han inte ville ge Guds folk dess frihet utan använde dem för slavarbete. Den nionde plågan var mörkret över hela landet i hela tre dagar. Till slut dräpte Herren Gud alla förstfödda i Egypten, både människor och djur, och så efter 430 år i Egypten kunde israeliterna dra ut ur Egypten, ledda av Mose (2 Kung 12:40). Allt det som skedde var av övernaturligt slag, alltså inte på något sätt människans verk.
Snart firas profeten Elia i Karmels kalendarium den 20 juli. Hela Elias liv är präglat av det övernaturliga. De bibliska texterna avslöjar det gudomliga ingripandet i viktiga delar av profetens liv. Adrienne von Speyer säger i sin bok Elias, att redan hans möte och kontakt med den fattiga änkan i Sarefat visar på det övernaturligas närvaro. Allt änkan hade kvar att leva på för sig själv och sin son var ”en handfull mjöl i krukan och lite olja i kruset” (1 Kung 17:12). Det Elia lovar henne är en övernaturlig gåva: ”Ty så säger Herren, Israels Gud: Mjölet i krukan skall inte ta slut och oljan i kruset inte tryta fram till den dag då Herren låter regnet falla över jorden” (1 Kung 17:14).
Profeten Elias långa vandringar
När han dödat Baals präster vid Karmels fot och flytt undan drottningen Isebels vrede och hämndbegär kom han till berget Horeb i Sinaiöknen där Gud talade till honom vid ingången till en grotta. Elia vandrade under 40 dagar och nätter styrkt av den mat en ängel gav honom. Denna långa vandring är ett tydligt tecken på den övernaturliga närvaron. Sedan befaller Gud Elia att ge sig av norrut igen ända till Damaskus öken för att finna Hasael och Jehu och smörja dem till kungar. Han skulle också smörja Elisha, Shafats son, till profet efter sig själv (1 Kung 19:5-16).
De två långa vandringarna till fots är inte myter utan bevis på Guds övernaturliga verk. Det pekar fram mot Jesu egna vandringar. Efter sin uppståndelse möter han lärjungarna som vandrar mot Emmaus och sedan apostlarna vid Tiberiassjön. Sedan är han åter i Betania där han lämnar dem och stiger upp till sin Fader. Dessa förflyttningar är inte fromma konstruktioner av evangelisterna utan bevis på den övernaturliga verkligheten som vi inte kan se. Därefter sänder Fadern och Sonen den Helige Ande till apostlarna och Jesu moder Maria på pingstdagen. Vad som där sker är helt övernaturligt. Det finns inga naturliga förklaringar till eldstungorna som visar sig över apostlarnas huvuden.
Det övernaturliga renandet av vatten genom profeten
Allt som sker efter att Abraham kallats att lämna sitt land och vandra till ett nytt land har det övernaturligas prägel. Stora händelser och små händelser. De har inte naturen som sitt ursprung och källa, utan Gud. Elia och Elisha är det övernaturligas profeter. En gång gick männen i Jeriko ut till Elisha och beklagade sig över att vattnet i staden var skadligt och att kvinnorna fick missfall. Elisha tog en ny skål med salt och kastade det i vattenkällan och sade: ”Så säger Herren: jag gör detta vatten friskt, det skall inte längre orsaka död eller missfall”. Vattnet har varit friskt sedan dess, precis som Elisha sade, läser vi i Andra Kungaboken, slutet av andra kapitlet. Kanske är det därför vattnet i våra vigvattenskålar i kyrkorna aldrig smittar någon med sjukdom. Det är ju välsignat av katolsk präst. Kanske är det därför pilgrimerna i Lourdes badar i samma bassänger med källvattnet utan att bli sjuka.
Elisha firar man i Karmels tradition den 14 juni. Alla dessa händelser som finns berättade i Bibeln är inte fiktioner eller litterära myter. I Bibeln betyder det sanningen och att händelserna vittnar om det övernaturliga. Allt är Guds verk: det vi kan se och det vi inte kan se!
Vill vi försöka oss på en definition kan vi säga att naturen styrs av naturlagarna som är skapade av Gud och att det övernaturliga också styrs av lagar men inte av naturlagar utan av Guds andliga och eviga skaparkraft som är en övernaturlig lag.
diakon Göran Fäldt