Den mjuka socialläran saknar udd
Socialläran – i den form vi nu känner den genom samlingsverket utgivet av Veritas förlag (2019) – är av den karaktären att nästan alla människor uppfattar den som värdefull, särskilt som tillgång i deltagandet i det politiska arbetet – som inte måste vara partibundet.
Som tillbakablick fångar boken socialläran upp de stora och viktiga samhällsfrågorna och utgör en allvarlig uppmaning till alla som vill kämpa för människors lika möjligheter i samhället och för alla människors värdighet. För samhället självt måste det vara en utmaning.
Det här ordet ’värdighet’ är ett nyckelbegrepp i socialläran på samma sätt som begreppet ’person’. Alla har kanske inte klart för sig att det finns en viktig skillnad mellan ’värdighet´ å ena sidan och ’värde’ å den andra sidan. Ser man till engelskan och andra språk, syns skillnaden tydligare: ’dignity’ och ’value’ är inte enkelt liktydiga.
Om man nu vill se samlingsvolymen som ett katolskt bidrag till samhällsdebatten i dag saknar den på något sätt aktuell ’udd’, främst därför att den är tillbakablickande. Mänskliga rättigheter, social rättvisa och ansvaret för klimatet och planeten är så allmänna till sin karaktär att de gränsar till självklarheter – i alla fall på pappret. I verkligheten vet vi ju ändå att dessa sociala grundbegrepp inte fungerar universellt.
En framtida utveckling av socialläran genom nya påvliga, undervisande dokument måste enligt min mening ta upp de ’hårda’ socialfrågorna, bioetiken och uppbyggnaden av massförstörelsevapnen, och nu senast den artificiella intelligensen som etableras snabbt och överallt.
De medicinska teknologierna håller på att förändra hela människosynen och förekomsten av upprustning av kärnvapen till lands, till sjöss och i luften, är ödesfrågor för hela mänskligheten som behöver belysas i nutid i form av uppfordrande och väl underbyggda katolska lärobrev.
Om det är något jag personligen saknar i samlingsverket ”Den katolska socialläran” är det troskongregationens Donum vitae (1987) och S:t Johannes Paulus II:s Evangelium vitae (1995).
Allt som hör till försvaret och respekten för livet från konceptionen hör organiskt ihop med socialläran. Vi behöver påminnas om detta!
Vi behöver påminnas om att missilburna kärnvapenladdningar med dödlig kraft som vida överstiger atombomberna över Hiroshima och Nagasaki kan nå mål var som helst i världen på 20 minuter. Det handlar om utplånande av hundratals miljoner människor och om en förgiftad natur under en lång framtid, om en världskris utöser dem. Socialläran måste kompromisslöst försvara livet för framtidens människor.
Vi behöver påminnas om att eutanasiprogrammen på olika håll i världen vidgas i praktiken och kan göra sjukhusen till dödsinstitutioner. Vi behöver nu, innan det är försent, en ’hård’ sociallära med verklig udd.
Stort tack till Veritas förlag och utgivningsteamet som gjort en stor insats för katolskt socialt tänkande som förenar oss i Kyrkan.
Nu måste ändå Kyrkan blicka framåt och försvara eviga värden och evig mänsklig värdighet. Socialläran måste byggas ut efter tidens utmaningar!
diakon Göran Fäldt
