Blind idealism – döden som lösning för en mors oönskade kris

Blind idealism – döden som lösning för en mors oönskade kris

I Abby Johnsons vittnesbörd om sin historia i familjeplaneringskliniken Planned Parenthood i Texas, USA, kommer läsaren i kontakt med de intimaste relationerna och besluten kring familjeplanering och preventivmedelsanvändningen.  

I boken ”Unplanned” (skriven av författaren och journalisten Cindy Lambert, andra utökad upplagan, 2014) kommer hela den moraliska komplexiteten kring eventuella abortbeslut fram som aldrig syns i svensk debatt eller i böcker på svenska. I Sverige råder ett slags konsensustänkande att aborterna inte gärna diskuteras. Till skillnad mot till exempel Norge kan inte personal på svenska landsting som utför aborter välja bort delar av vårduppdraget med hänvisning till samvetets vägran att utföra abort. Det finns en abortlagstiftning som egentligen inte kan ifrågasättas. Inför valet av partirepresentationerna till EU-parlamentet under våren 2019 fick KD: s toppkandidat Lars Adaktusson finna sig i att anklagas för illojalitet med sitt eget parti och partiordförande Ebba Bush-Thor. Hur hade Adaktusson röstat om aborter i parlamentet? Hade han avvikit från den fasta linjen i svensk politik att aborterna på begäran var, och är, en odiskutabel rättighet? 

Abby Johnson
Abby Johnson, Foto: Youtube

 

I USA har aborterna ökat hela tiden och utförs av olika aktörer, varav en del privata med statligt ekonomiskt stöd, men inte utan folkligt motstånd och aktiva kampanjer för Livet som också de kritiseras och motarbetas av folkligt motstånd – från den andra sidan. Boken om Abby Johnsons arbete i åtta år för en familjeplaneringsklinik med (diskret) abortmöjlighet blottlägger hela problematiken med aborterna i en omgivning som är helt annorlunda i jämförelse med den svenska.

 I en sådan jämförelse ligger bokens budskap och sociala informationsvärde. Den har uppväckt starka reaktioner i USA och, sedan den senare blivit film, ytterligare hamnat i rampljuset. Det är inte bok som i detalj beskriver aborter, det är inte en film med uppskakande bilder, men filmen är ändå förbjuden att visas i vissa stater och i skolor som måste följa en viss stats lagstiftning.

Vi får om vi läser boken uppleva vad aborterna egentligen handlar om på den mänskliga nivån. Det är chockerande och sorgligt men nödvändigt att känna till. Svensk allmänhet hittar aldrig in i rummet där saker bestäms och kommer till utförande. Allt som sker, sker bakom de stora lasarettens förtroendeingivande fasader. I USA, där Planned Parenhood klinikerna står för ungefär en tredjedel av aborterna i landet, är hela frågan mer synlig och offentlig med en avsevärd polarisering i samhället som följd. Vid den klinik där Abby Johnson började som ung engagerad kvinna med empati för kvinnor som behövde stöd och hjälp i situationer med oönskade graviditeter, fanns också en rörelse för ”livet” som med tillåtelse stod utanför klinikens område – på godkänt avstånd och bakom staket – som bad för personalen i kliniken och för kvinnorna som sökte sig dit. På ett vänligt och icke påtryckande sätt informerade de om andra alternativ än aborterna och erbjöd stöd och hjälp om kvinnorna skulle önska det. De här ”föreningarna för livet” (Coalition for Life) fanns över hela USA och var lagliga så länge de inte gick till aggressiv handling eller uppträdde sårande.  

Abby Johnsons historia handlar om hur hon, efter att ha älskat sitt jobb och varit så uppskattad och framgångsrik att hon avancerat i karriären och fått utmärkelser, sa upp sig och gick över till den andra ”staketet” och anslöt sig till ”Föreningen för livet”. Hur var det möjligt, vad fick henne att så totalt byta sida, vad fick henne att lämna en välbetald anställning och utsätta sig för en nästan omöjlig situation med egen familj utan sin inkomst?

I USA ledde hennes uppsägning till åtal i domstol påminnande om tingsrättsförhandlingarna i Sverige med barnmorskanan Ellinor Gillmark som förlorat sin anställning inom det svenska landstinget på grund av sin förklaring att hon gärna ville vara barnmorska, som hon var utbildad till, men inte kunde medverka i aborterna. Abby Johnson anklagades på lösa grunder av företaget Planned Parenthood att ha försökt dra med sig andra anställda och hjälpt dem med avskedsanmälan och sammanfattningen av deras arbete i företaget. Planned Parenthood motiverade sin stämningsansökan med nödvändigheten att skydda sina klienters konfidentiella uppgifter och de aborterande läkarnas identitet. Domstolen hörde parterna men lade ner rättegången. Domaren kunde inte finna att Abby Johnson missbrukat sin ställning för att skada klienter, läkare eller medarbetare. Påståendena att hon skulle lockat medarbetare att följa hennes exempel var falska. En tid senare lades filialen ner och verksamheten upphörde.

Vad var det egentligen som hände Abby Johnson som fick henne att så plötsligt och oväntat byta sida och i en annan organisationsform välja att kämpa för det ofödda livets försvar? Den som läser boken får se svaren. Hon hade själv genomgått två aborter som hon hemlighållit för alla utom för den man hon sedan gifte sig med och fick barn med.

Man kan säga att det var tre avgörande händelser. En kvinna begärde sen abort. Hon hade redan flera barn och ville inte föda ett till. Abby hade kunnat acceptera medicinska aborter upp till den vecka då barnet skulle överleva vid födseln. Där hade gränsen alltid gått för henne. Den här kvinnan talade om ”sitt barn” som hon ville abortera. När Abby, som hade ansvar för de inledande samtalen, men inte aborterna, påpekade för kvinnan att hon kallat fostret ”sitt barn” och det skulle leva om det föddes för tidigt, svarade kvinnan ändå, ”Jag vet, men jag vill ändå ta bort det”. Det blev abort men det var ett uppvaknande för Abby Johnson som hon aldrig skulle glömma.

Den andra händelsen var första gången hon var närvarande under en abort. (Kliniken genomförde aborter en dag i veckan, vanligtvis lördagen). Aborten genomfördes med ultraljudsundersökning. Det Abby Johnson då kunde se och höra var barnets försök att vrida sig och komma undan instrumenten och hur sedan ryggraden sveptes bort och blodet flödade ut ur kvinnans livmoder. Chocken var genomträngande och fruktansvärt svår att uppleva.

Den tredje händelsen blev avgörande. Företaget Planned Parenthood hamnade i olönsamhet och ekonomisk kris. Högst ledningen befallde Abby Johnson, som var administrativ chef för kliniken, att få upp ”de röda siffrorna” genom att ta på sig fler sena aborter. Vid sådana aborter fick alla aborterande kliniker kraftigt ökade statliga bidrag. När företagsledningen vägrade lyssna på Abby Johnsons argument – hon ansåg att företaget i första hand var en familjeplaneringsinstitution för kvinnor i kris – bröt hon ihop i tårar i sitt arbetsrum och fattade sitt beslut. Efter åtta år i en verksamhet hon älskat och drivit med alla andras tacksamhet och uppskattning, insåg hon vad det egentligen handlade om: aborterna och alla dess konsekvenser.

Boken handlar inte bara om lagen och aborterna, kvinnans rättigheter och samhällets inställning, det handlar också om det mänskliga förnuftet. Även de mest välutbildade, mest socialt tänkande människor kan, när det gäller de moraliska grundfrågorna, förblindas av sin egen personliga idealism. När den moraliska insikten vaknar till liv, följer en lång och livsavgörande process. Vi som kristna tackar Gud för nåden att få se sanningen och för hjälpen att ändra vår egen inställning och vårt verkliga ansvarstagande. Abby Johnson vittnar i boken om detta nådens underverk!

Det är inte ofta jag kommer i tårar när jag läser en bok. Den här gången gjorde jag det. Jag grät flera gånger.

                                                                                                                diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran FäldtGöran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han är mångårig ordförande i katolska stiftets Utskott för  Äktenskap och familj. Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område. Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2010 och är för närvarande engagerad i förberedelserna till de nordiska familjedagarna i Norge i maj 2020. Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta tillfälle att vara en hjälpande hand i människors nödsituationer och kan förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med debattartiklar i Katolskt Magasin och skriver betraktelser inför helgen i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982. Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.