Big Bang – skapelsens begynnelse eller slut?

Big Bang – skapelsens begynnelse eller slut?

Atombomben  Domens dag över Hiroshima den 6 augusti 1945 och över Nagasaki den 9 augusti 1945. I Hiroshima var mellan 90 000 och 146 000 döda. I Nagasaki mellan 39 000 och 80 000 döda (Wikipedia).
Atombomben
Domens dag över Hiroshima den 6 augusti 1945 och över Nagasaki den 9 augusti 1945. I Hiroshima var mellan 90 000 och 146 000 döda. I Nagasaki mellan 39 000 och 80 000 döda (Wikipedia).

 

Två atombomber har i historien fällts i krigstid över en civilbefolkning som aldrig hunnit nås av varningssignaler. Slutet av Andra världskriget i all dess ofattbara fasa ledde stormakterna in i kapprustning med kärnvapen som genom sin blotta existens hotar världen. Ett Tredje världskrig med kärnvapen kan mänskligheten inte överleva. Spillror av människogruppen kommer att leva vidare och fortplanta sig. Men de kommer inte att ha någon förklaring till att nästan hela den bebodda jorden har gått under. 

De stora kärnvapenmakterna blockerar varandra i vetskap om att de själva skulle förintas om ett kärnvapenkrig skulle bryta ut. Genom dessa stormakter finns en maktbalans som båda vill behålla. Men andra mindre starka ekonomier har redan börjat bygga upp sin kärnvapenförmåga. Ingen kan längre förutse vad som kan utlösa ett totalt kärnvapenkrig.  Hela världen skakar av fruktan när Donald Trump och Kim Jong-un skramlar med hot om eld och vrede.

Hur länge kan världen ha vetskap om den potentiella faran med kärnvapen utan att de kommer till användning? Författaren Fred Kaplan gav redan 1991 ut den faktaspäckade boken om atombomberna, ”The Wizzards of Armageddon” för att varna politiker och generaler i hela västvärlden om deras stora ansvar för freden. I år kom Kaplan ut med ännu en bok om det ytterst allvarliga läget i världen på grund av modernare kärnvapenarsenaler, ”The Bomb” (Simon & Schuster, 2020). Läs den!

Hiroshima 6 augusti 1945
Hiroshima 6 augusti 1945

 

Vi kristna informeras kontinuerligt om det vi kallar den mänskliga historien genom de heliga skrifterna som finns samlade i Bibeln. Uppenbarelseboken som skrevs under den Heliga Andes ledning av evangelisten och aposteln Johannes har gett oss en bild av den kommande domen och de olyckor som kommer att föregå denna skapelses slut. Slutet är tecknet på Kristi Återkomst i härlighet. Det är början på den Nya Skapelsen där djävulens ondska är besegrad och förbrinner i helvetet.

Vi är som troende medvetna om att denna tid skall komma men också att ingen av oss kan veta när tiden är inne. Det måste sporra oss att dagligen be för freden och att människor får nåden att omvända sig till Gud och söka Hans barmhärtighet redan här i detta livet. Ingen vet dagen och ingen vet timmen. Det visste inte heller invånarna i Libanons huvudstad Beirut när två förödande explosioner ägde rum tisdagen den 4 augusti 2020.  

Uppenbarelseboken säger: Johannes hörde en stark röst ur templet som sade till de sju änglarna: ”Gå ut och töm de sju skålarna med Guds vrede över jorden”. Om den sista och sjunde vredesskålen heter det i Bibeln: ”Och det kom blixtar och dån och åska, och det blev en väldig jordbävning, så stor att något liknande inte förekommit så länge människor funnits på jorden; Och den stora staden slets i tre delar, och folkens städer störtade samman. Och Gud glömde inte det stora Babylon utan gav det bägaren med sin stränga vredes vin.” (Upp 16:1, 18-19).

 

Vad hände i Beirut som inte fick hända?

Staden Beirut 4 augusti i Libanon nästan helt i ruiner.
Staden Beirut 4 augusti i Libanon nästan helt i ruiner.

 

Under många år har Libanons tullverk och hamninspektion påpeka för regeringen och varnat för lagringen av explosiva varor som när som helst kan explodera. De ansvariga var informerade, de har erkänt att informationen nått dem, de har insett allvaret, men de har inte vidtagit åtgärderna.

Vad som nu egentligen utlöst de två katastrofbringande explosionerna vet man inte men man kan konstatera effekterna: minst hundra döda, minst 4000 allvarligt skadade och minst 30 000 som förlorat sina hem.

”Ur djupen ropar jag till dig, Herre. Herre, hör mitt rop, lyssna när jag bönfaller dig” (Ps 130). Hur många troende har inte vänt sig till Gud denna prövningens dag för att försöka förstå varför just de överlevt. Hur många hade inte börjat förbereda sig på firandet av Kristi Förklarings fest den 6 augusti. Den dag som alltid påminner om Domens dag över Hiroshima och Nagasaki i Japan, några månader efter krigets slut i Europa.

Vad kan vi lära oss? Framför allt att vi inte har någon tid att förbereda oss att dö om det värsta händer. Så oväntat och så snabbt som folket i Beirut drabbades av två explosioner, så oväntat och snabbt utplånar ett kärnvapen allt liv, där det slår till. På en sekund är allt över. Det enda som hörs är tystnaden. Men i tystnaden finns Gud och Guds Moder Maria vår Fru av Fatima. Hennes Obefläckade Hjärta ska segra. Ingen explosion, inget kärnvapen kan fördärva det eviga livet hos Gud i Paradiset.

                                                                                                                   diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran Fäldt

 

Göran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han har i många år varit ordförande i Katolska utskottet för äktenskap och familj (KUÄF), som nu heter Familjeutskottet (FU) från nyåret 2023. Diakon Göran fortsätter nu som ledamot men inte som ordförande. 

Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året  förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område.

Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2012 och är för närvarande engagerad i det nordiska familjerådet som utbyter erfarenheter och diskuterar utvecklingen i stiften på familjeområdet.

Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta haft tillfälle att stödja människor i nödsituationer och kunnat förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Han är inte längre aktiv i Caritas lokala arbete.

Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med artiklar och bloggar i Katolskt Horisont och skriver ibland debattartiklar i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus’ katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982.

Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och har suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.