Ande och känsla – insikt och upplevelse

Ande och känsla – insikt och upplevelse

Den typiska överlåtelsen av viljan, minnet och förnuftet till Gud är den mest realistiska vägen att förstå ”Guds vilja” – det som alla ofta frågar sig: ”Vad är Guds vilja för mig?” På överlåtelsens väg får vi ande och insikt. På vårt eget jags ensliga väg får vi känsla och upplevelse.

Lilla Thérèse, som är en dotter till den stora Teresa, som vi firar den 15 oktober, upptäckte ”litenheten” som sättet att göra Guds vilja. Fader Koen de Meester förklarar det centrala med sökandet efter att göra Guds vilja när han påpekar att ”Guds nåd ofta kommer till oss genom rena tillfälligheter” (Med tomma händer, sidan 45).

Det är i själva verket ett slags befrielsens gudomliga pedagogik att ”ha tomma händer” inför Gud. Att upptäcka hur mycket vi låter energin i vårt känsloliv styra våra tankar och upplevelser och vårt sätt att påverka andra, är en nåd! Det hjälper oss att inte ”tänka emotionellt” eller ”tycka bra om och illa om” saker och ting – som små barn gör. Det är en nåd att upptäcka och identifiera kategorin sinnesupplevelser i vårt liv, det som vi inte får nog av. Den som älskar känslorna får aldrig nog av dem utan vill hela tiden ha mer. Till slut gräver den själen sin egen grav i sina känslor.

Den ”thérèsiska” litenheten är en vishetens och insiktsfullhetens väg. Det är Bestigningen av berget Karmels väg – att genom disciplin och möda lära sig att skala av sinnesförnimmelserna för att nå in till hjärtats minsta rum, den sanna ödmjukhetens och gudsfruktans rum hos människan. I detta innersta rum föds den karitativa kärleken som ersätter självtillfredsställelsen.

Det gäller att kunna uppfatta dessa dyrbara ögonblick av nåd när de dyker upp i livet och urskilja den gudomliga viljan. Att sträva efter dygderna är den största hjälpen att kunna urskilja Guds vilja när den visar sig ”i tillfälligheter”, som till exempel när Teresa första gången möter Johannes av Korset och ser honom som en Försynens skickelse.

Det kan inte bara handla om den egna viljan, viljan att göra Guds vilja. Den viljan kan vara en jagets envisa och förblindade vilja. Det handlar om att vara beredd när den visar sig – på ett överraskande och oväntat sätt.

Viljan är en i första hand jordisk egenskap för överlevnad. Men som av Gud välsignad kraft är den också avgörande för att kunna svara på Guds kallelse.  

För Lilla Thérèse är det en ”gudomlig tillfällighet” att i Ordspråksboken få läsa orden ”Om någon är helt liten, må han komma till mig” (9:4). ”Bli liten”, säger Thérèse. Sök inte först att ”vinna allt” utan börja med att ”förlora allt” i Gud, säger hon. Det är bestigningen av berget Karmels väg – utblottelsens väg, öknens vandring och den mänskliga själens ”dunkla natt”.

Detta tillstånd av inre frid och tystnad som både Teresa och Thérèse söker med hela sitt väsen kräver dygderna och inte de extraordinära karismatiska gåvorna – som ju är övergående.

Dygderna befriar från känslornas tyranni. Andlighet är en Guds gåva, något som sker inom människan som tillfredsställer henne och ger henne frid. Den som tar emot Guds frid kan bli Guds redskap i världen. Det är hennes kallelse.

                                                                                             diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran Fäldt

 

Göran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han har i många år varit ordförande i Katolska utskottet för äktenskap och familj (KUÄF), som nu heter Familjeutskottet (FU) från nyåret 2023. Diakon Göran fortsätter nu som ledamot men inte som ordförande. 

Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året  förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område.

Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2012 och är för närvarande engagerad i det nordiska familjerådet som utbyter erfarenheter och diskuterar utvecklingen i stiften på familjeområdet.

Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta haft tillfälle att stödja människor i nödsituationer och kunnat förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Han är inte längre aktiv i Caritas lokala arbete.

Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med artiklar och bloggar i Katolskt Horisont och skriver ibland debattartiklar i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus’ katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982.

Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och har suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.