Predikan Sjuttonde söndagen under året 2023

”Tillkomme ditt rike”, så ber vi gång på gång när vi ber Fader Vår. Men vad menar vi egentligen med det? Vill vi att Guds rike skall komma till oss och ta oss i besittning? Egentligen är det en samvetsfråga för oss alla. Är det vår högsta önskan att Gud skall ta över herraväldet över oss och hela vår värld? Är vi beredda att ge avkall på allt annat som hindrar oss att ta emot Gud och ställa hela vårt liv till hans förfogande? Är Gud och hans rike viktigare än allt annat för oss? Dagens evangelium vill hjälpa oss att se på hela verkligheten i detta ljus. Himmelriket, Guds rike är den största skatt som tänkas kan. Men den är ofta gömd, fördold. Vi måste kämpa för att hitta den och överbrygga allt slags hinder. Hela vår kraft tas i anspråk. Vi måste söka för att finna den. Vi gör oss av med allt som kan hindra oss att nå fram till Gud och hans rike. Gud förväntar sig att vi lägger ner hela vår själ och alla våra krafter för att ta emot honom och låta hans rike ta oss i besittning. Samtidigt kommer alltid Gud och hans rike till oss som en gåva. Vi får allt till skänks. Vi blir överhopade av hans nåd och gåvor. Vi kan aldrig göra oss förtjänta av Guds kärlek. Han är godheten själv som slösar med sig själv för att uppfylla vår djupaste längtan. Vi kan bara ta emot och låta Guds rike ta gestalt i oss och i den värld där vi lever. Allt är nåd, men nåden måste få plats och utrymme i vår tillvaro. Det är denna paradox som vår kristna tro alltid kretsar kring. Gud vill göra allt för människan, men hon måste låta honom få göra det. Det passiva gudsmottagandet är den högsta formen av mänsklig aktivitet, brukar man säga. Men det är inte lätt att med ord och begrepp försöka beskriva detta möte, denna dialog och relation mellan Gud och människa. Samtidigt vet vi att det är i Jesu person och budskap som vi finner svaret på alla våra frågor. I Jesus kommer Fadern till oss med hela sin nåd, men hela sitt rike. Det är Jesus som i alla människors namn tar emot denna nåd och detta rike. Det är bara i och genom Jesus som vi kan bejaka och besvara denna gåva och så få del av himmelriket här och nu och en gång i all evighet. ”Vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar honom att nå det goda, dem som han har kallat efter sin plan” (Rom 8:28). Det är Gud själv som hjälper oss att ta emot honom själv. Genom vårt dop är vi så djupt och oupplösligt förenade med Jesus att det är han som i oss tar emot all den kärlek och nåd som Fadern vill ge oss del av i sin Son. Tar vi emot detta och låter oss älskas av den Gud som i sitt treeniga mysterium är kärlek, då är himmelriket redan här. Guds rike är ofta gömt och fördolt för människans nyfikna blickar, men överallt där Guds nåd tas emot och får förvandla människor inifrån syns och märks det. Det är därför de heliga och rättfärdiga aldrig kan förbli helt fördolda. Allt vad de säger och gör utandas Guds verklighet, Guds rike. Genom vårt dop är vi alla inbjudna och kallade att få del av detta rike och sprida dess väldoft omkring oss. När vi säger ”tillkomme ditt rike” är det bara en följd av att vi fått del av denna kallelse till helighet och vill att Guds rike skall bli etablerat här och nu. Det är ett förunderligt rike, som inte bygger på maktstrukturer. Det tar gestalt i det tysta, i det fördolda, men samtidigt har det en helt speciell attraktionskraft och drar människor till sig med oemotståndlig kraft. Det är just detta vi ser i Jesus själv, den fattige snickaren från Nasaret, som förkunnade budskapet om Guds rike i byarna i Galileen och alltsedan drar till sig människor över hela världen. Överallt där Jesus är närvarande möter vi himmelriket. Överallt där människor tar emot hans evangelium och försöker praktisera det blir Guds rike synligt. Steg för steg kan också vi förvandlas och bli delaktiga av detta rikes alla skatter. Paulus skildrar hela denna process: ”dem han i förväg har utvalt, har han också bestämt till att formas efter hans Sons bild, så att denne skulle vara den förstfödde bland många bröder” (Rom 8:29). Vi är redan utvalda i förväg. Innan vi fötts till denna värld är vår väg redan planerad. Vi är skapade för att bli Jesu bröder och systrar. Bara i honom kan vi till fullo bli människor, eftersom det är han som är Människosonen. I Jesus ser vi vad en människa är och borde vara. Hela vårt liv är en upptäcktsresa för att lära känna Jesus allt bättre och bli mer och mer likgestaltade med honom. Guds rike måste få ta oss i anspråk mer och mer. Jesus vill använda oss för detta rike. Därför är det viktigt att vi ser på hela vår historia som en väg som vi får gå vid Jesu sida. Allt som händer oss har med honom att göra. Allt vad vi gör får vi göra med och för honom. Allt glädje får vi dela med honom. All sorg får oss att ta vår tillflykt till honom. Vi får inte undanhålla något från honom. Våra mörka hemligheter kan bara renas och helgas om vi vågar anförtro dem åt honom. Våra fel och brister är till för att föra oss närmare honom, så att han kan rena och helga, försona och förvandla det i oss som måste förändras och förädlas. Lever vi på detta sätt är Guds rike aldrig långt borta. Vi är mitt uppe i det. Vi är hemma i Guds rike och får sprida dess ljus och kraft omkring oss. Samtidigt är det snarare Gud som handlar med och i oss. Vi låter hans ”vilja ske såsom i himmelen så ock på jorden”. På så sätt får vi ”helga hans namn” genom allt det vi gör. Vi kan inte förändra och frälsa hela vår värld. Men Gud kan. Han är i full färd med det. Jesus har i princip redan gjort det genom sitt kors och sin uppståndelse, men allt detta måste tas emot och bära frukt i oss alla. ”Dem han har kallat har han också gjort rättfärdiga, och dem han har gjort rättfärdiga, dem har han också skänkt sin härlighet” (Rom 8:30). Himmelriket är redan här, i det fördolda och i all hemlighet, eftersom Gud har skänkt oss del av sin härlighet redan här och nu, Skatten är vår. Pärlan är vår. Vi behöver bara ta emot den och glädja oss.

källa katolskakyrkan.se