Kardinal Anders Arborelius

 

Predikan Jungfru Marie Bebådelsedag – Herrens Bebådelse 2022

Predikan Jungfru Marie Bebådelsedag – Herrens Bebådelse 2022

Jungfru Maria – Fredens drottning

Påve Franciskus uppmanar oss att be ”Jungfru Maria, fredens drottning att bevara oss för krigets galenskap”. I tider av krig och nöd har Guds folk alltid tagit sin tillflykt till Jungfru Marias förbön och beskydd. Det blir tydligt i en av kyrkans allra äldsta böner från 300-talets Egypten Sub tuum praesidium, där man ber: ”befria oss alltid från alla faror, du ärorika och välsignade Jungfru”. Därför är det helt naturligt att vi nu när det fasansfulla anfallskriget rasar som värst i Ukraina vänder oss i tro och tillit till Maria för att be henne att utverka fred och räddning för detta land. Därför vill också påven viga Ukraina och Ryssland till Jungfru Marias obefläckade hjärta på Bebådelsedagen den 25 mars. När Maria uppenbarade sig i Fátima år 1917 bad hon om detta för att Ryssland skulle omvända sig. Jungfru Maria återspeglar i sin person och i sitt uppdrag den verklighet som ryms i det bibliska begreppet shalom, pax, frid/fred. Som den obefläckade och av all synd helt befriade ger hon oss en aning om den värld och verklighet som Gud vill vi skall leva i. Det är naturligtvis en nåd som vi aldrig av egen kraft kan uppnå. Det är inte bara en avsaknad av allt vad krig och förtryck heter utan en värld där Guds kärlek och nåd, hans fred och rättvisa får råda oinskränkt. Frälsningen vill återskapa denna verklighet i oss och genom oss. Genom synden tenderar vi människor att bryta ner den värld av fred som Gud har skapat för oss. Gång på gång måste vi omvända oss till honom för att ta emot hans fred som gåva och nåd. Det är här Jungfru Maria träder fram som den som hjälper oss att beredvilligt ta emot Guds gåva och nåd, så att vi kan leva i fred och frid och sprida detta omkring oss. Vid bebådelsen ser vi hur Jungfru Maria reagerar när hon får sitt uppdrag att föda Frälsaren till vår värld, han som är fredens furste: ”Jag är Herrens tjänarinna, Må det ske med mig som du har sagt” (Luk 1:38). Det är så vi måste reagera när vi får Guds uppdrag att ta emot Jesus och i hans namn verka för en värld i fred. Vi är kallade att vara Guds tjänare, som bereder väg för hans fred just där vi lever. Tillsammans med Maria får vi överlämna den värld där vi lever åt Gud för att hans fred skall få råda. Det är just det som sker när man viger Ukraina och Ryssland till Maria obefläckade hjärta för att hon i sin tur skall frambära dessa två länder till Gud. Som Herrens trogna tjänarinna kan hon överlämna dessa länder till Gud för att hans frälsande nåd skall ge dem del av hans fred. ”Se, jag har kommit för att göra din vilja” (Heb 10:9), säger Jesus när han träder in i vår värld. Det är han som har kommit med Faderns fred och nåd till vår värld. Det är han som prisar dem saliga som håller fred (jfr Matt 5:9). Det är han som försonar världen med Fadern genom sin död och uppståndelse. Det är bara han som kan ge sin fred åt Ukraina och Ryssland. Det är därför så viktigt att vi inte förtröttas i vår bön om fred och försoning. Gång på gång uppmanar den helige fadern oss till denna bön. En del människor tycker att påven skulle lägga mer kraft på att fördöma Rysslands krig, som förvisso är en förbrytelse utan like. Samtidigt är det bara bönen som kan utverka fredens gåva från Gud. Jungfru Maria kan hjälpa oss att hålla ut i ihärdig bön för fred i Ukraina. Bön och bot är våra enda vapen i vår strid mot kriget och för fredens heliga sak. Dag efter dag får vi omvända oss till Jesus och hans evangelium. Därför behöver också vi själva Jungfru Marias moderliga hjälp. Då kan vår bön bära frukt. Då kan vi medverka för fred i Ukraina och för Rysslands omvändelse. Heliga Jungfru och Moder, vi viger oss till ditt obefläckade hjärta, du som vill det som Gud vill, så att Jesus kan utföra sitt verk i världen, också här och nu, också i denna tid. Håll din hand över Ukrainas och Rysslands länder och led oss fram till Jesus, vår mästare och vän, vårt liv och vårt mål, han som med Fadern och Anden lever och råder i alla evigheters evighet. Amen.

källa katolskakyrkan.se

Vår biskop - kardinal Arborelius

kardinal Arborelius

I vår tid har man ofta glömt bort att vår främsta plikt - och vårt privilegium - är att ära och förhärliga Gud. Människan förminskas inte av det, tvärtom, hon blir större, friare, lyckligare. Att hjälpa människor upptäcka det är en av mina största önskningar.

Biskop för Stockholms katolska stift är Anders Arborelius. Biskop Arborelius är född 1949 i Sorengo i Schweiz. Han växte upp i Lund där han efter studentexamen studerade engelska, spanska och tyska vid universitetet. Efter filosofie ämbetsexamen i moderna språk konverterade han till Katolska kyrkan och inträdde i karmelitorden i Norraby i Skåne 1971. Han avlade eviga löften 1977 i Brügge, Belgien, och prästvigdes av Biskop Hubertus Brandenburg på festen för Jungfru Marias födelse den 8 september 1979 i Vår Frälsares kyrka i Malmö.

Anders Arborelius blev utnämnd till biskop av påve Johannes Paulus II 17 november 1998. Han biskopsvigdes 29 december 1998 i St. Eriks katolska domkyrka i Stockholm av bl.a. biskop Hubertus Brandenburg och stiftets hjälpbiskop William Kenney CP.

Påve Franciskus meddelade den 21 maj 2017 att biskop Anders Arborelius skulle utses till kardinal. Konsistoriet då biskopen utnämndes till kardinal ägde rum den 28 juni 2017 i Peterskyrkan i Rom.

Biskop Anders är den första katolska biskopen i Sverige med svenskt ursprung sedan den lutherska reformationen på 1500-talet. Hans valspråk är "In Laudem Gloriae" - "Gud till pris och ära" som var dedikationsnamnet för den heliga Elisabeth av Treenigheten ocd.

Biskopen är väl känd också som författare till flera andliga böcker om tron och om karmelitiska helgon. Han har bland annat skrivit boken Korsvägen som är en meditation över korsvägstavlorna i sin biskopskyrka S:t Erik på Södermalm i Stockholm.