söndagar i påsktiden

Glädjen över att Jesus går till Fadern. När människan berövas något värdefullt är det normalt att hon sörjer. Att förlora en vän eller en kär anförvant kan drabba hårt. Ofta med känslor av övergivenhet och tom­het. Livet blir in­te mera som det var tidigare. Somliga fastnar i det förflutna, i sina minnen. När man kommit upp i åren och tiden upplevs gå allt fortare är det lätt att tänka att ’det var bättre förr’.

Ett litet ord möter flera gånger i dagens läsningar och liturgi, ordet ny eller nytt. Ingångs­anti­fonen sjöng om den nya sången (canticum novum). I andra läsningen hörde vi om en ny himmel och en ny jord, och om det nya Jerusalem. Den Johannes såg sitta på den him­melska tro­nen hör vi säga­: ”Se, jag gör allting nytt”. I evangeliet hör vi Jesus tala om ett nytt.