När profeten Elias dyker upp i slutet av Jakobs brev kan man reflektera över honom som exempel på ”den särskilda kraften i en rättfärdig människas bön”. Drar man slutsatser, spekulerar man. Reflektera betyder undersöka, för att ta lärdom. Vår första fråga måste då vara: I vilka sammanhang möter vi Elia? Aposteln Jakobs ord är följande: ”En rättfärdig mans bön har mycket kraftig verkan. Elias var en människa som vi och när han ivrigt bad att det skulle regna, föll inget regn på jorden under tre år och sex månader. Sedan bad han igen, och då gav himlen regn, och jorden bar sin skörd” (5:16-18).