Homepage

Gråbröderna

 

Franciskansk Andligt Bibiotek

 

Senaste blogginläggen

I sjukdom och hälsa - hur kan de gifta leva upp till sina löften?

Vi kan nog vänta oss att påve Leo kommer att söka ett ”synodalt” svar på en så central fråga som den om troheten i äktenskapet när han samlar företrädare för de katolska biskopskonferenserna i världen i höst i Rom. Troheten är grunden för familjernas överlevnad i en sekulariserad kultur. Påve Franciskus’ helgonförklaring av Louis och Zélie Martin 2015 var en uppmuntran för alla gifta att se sina äktenskap som en kallelse till helighet.

Inget nytt på den moralteologiska västfronten?

Varför skulle Kyrkan ge vika för relativismens och sekularismens undervisning om synd, upprättelse, förlåtelse och om helighet i äktenskapet mellan man och kvinna och i förlovningstidens kyskhet? Hela den katolska världen skakas på nytt i grunden av uttalanden av påve Leo XIV. Om påven säger att vi måste se det syndfulla i livet i ett annat perspektiv än i bioetikens och det äktenskapliga sakramentets perspektiv, vart ska vi gå för att finna sanningen?

Vad är vidskepelse?

Om några hävdar att vår tro är vidskepelse är det ett tecken på att den sanning vi vittnar om som katoliker riskerar påverka dem i deras egna övertygelse att religion är självbedrägeri och meningslös. De vill inte till något pris bli övertygade om religiös sanning. Som bevis för att religiös tro är nonsens anförs ibland tron på mirakler. Mirakler är enligt deras uppfattning vidskepelse.

Vem vill som blivande förälder begära kromosomtest?

Vårdsystemen i Sverige kommer efter nya EU-krav kunna erbjuda mer träffsäkra metoder för att konstatera kromosomavvikelser på barn i fosterstadiet. Graviditetsregistret som för statistik på olika former av undersökningar på foster, som ultraljud, blodprov, screening eller kub, eller nu aktuella nipt metoden visar på ett ökat tryck på mödravården.

Video från EWTN Nordic: Det katolska Skandinavien, del 1

Video från EWTN Nordic: Det katolska Skandinavien del 2

VIDEO FRÅN EWTN NORDIC: DET KATOLSKA SKANDINAVIEN DEL 3

Video från EWTN Nordic: Det katolska Skandinavien, del 4

Video från EWTN Nordic: Det katolska Skandinavien, del 5

Rispåse 2026

 

Senaste predikningar

Predikan 5 Påsksöndagen 2026

Kära kristna, Jesu sista ord till sina apostlar har särskild betydelse för oss som medlemmar i hans kyrka. Han ”går bort”, säger han, och menar att han lämnar dem, men inte för alltid, och inte utan hjälp. Om 12 dagar firar vi högtiden Kristi Himmelsfärd, alltså dagen då han ”går bort” från dem. Hur har apostlarna reagerat på de orden? Vi kan tänka på våra familjer hur de känner det då någon ”gått bort” och inte finns kvar i familjens gemenskap.

Kortpredikan 2 maj 2026, S. Athanasios, biskop och kyrkolärare

Den helige Athanasios är kronvittnet för tron på Kristi Gudom. Jesus själv vittnar om denna tro i dagerns evangelium: ”Den som har sett mig har sett Fadern.” Athanasios tillbringade sjutton år i landsflykt för denna tro. Ordet inte bara visade sig som människa. Ordet antog vår kropp och själ, han blev människa. Utan inkarnationen hade människan inte kunnat förvandlas och gudomliggöras.

Kortpredikan 1 maj 2026

När Paulus förkunnar Kristi död och uppståndelse för sina judiska bröder hänvisar han till deras egna skrifter, lästa varje sabbat. Psaltarens ord om konungen ”på Sion, mitt heliga berg” tillämpades på Israels kung. Denne sågs som ”adopterad” av Gud och kunde därmed kallas hans ”son”.

Kortpredikan 30 april 2026

Paulus för evangeliet vidare. Nu till Antiokia i Pisidien, i hjärtat av Mindre Asien. Som vanligt uppsöker han synagogan och börjar med att kort återge Guds historia med sitt utvalda folk, med början i folkets tid i Egypten. När han kommer till konung David märker vi att hans röst blir särskilt ivrig. Han citerar psalm 89 i Psaltaren, dagens responsoriepsalm, där Herren själv säger: ”Jag har funnit David, Jishajs son, en man efter mitt sinne”.
Biskop Anders

 

Predikningar av Kardinal Anders Arborelius

Predikan Påskdagen 2025

Uppståndelsen är i full gång, men fördolt och osynligt för världen. Paulus påminner oss om detta: ”Om ni har uppstått med Kristus, sträva då efter det som finns där uppe där Kristus sitter på Guds högra sida” (Kol 3:19. Genom trons och dopets gåva har vi redan fått del av Kristi uppståndelse och därför får vi sträva efter att ha vårt hjärta hos den uppståndne Herren och leva i hans ljus så att vi efterföljer honom så troget som möjligt.

Predikan Långfredagen 2025

Alltsedan vårt dop är Kristi kors inristat i vårt allra innersta. Som kristna är vi otänkbara utan korset och allt vad det står för. Samtidigt måste vi komma ihåg att vi är lika otänkbara utan uppståndelsen och det nya livet. Jesus låter oss ta del av hela sitt påskmysterium, både kors och uppståndelse i väntan på hans återkomst.

St. Rita Radio

Blogginläggen

Har vi en demokratins kris och hur svarar vi i så fall på den?

Den stabilitet som tycks finnas kvar utanför krigszonerna gör att konvulsionerna efter värdesystemens kollaps ändå bevarar samhället, hur man än vill beskriva det. Trots rasmassorna i Gaza, Libanon, Iran och Ukraina finns en daglig stabilitet att återvända till. Det finns bara en bestående grund för alla samhällen och det är det inre Guds rike som Jesus Kristus har infört i hela mänskligheten.

Evangeliet är ett ständigt nytt erbjudande

Har konklaven, som under den Helige Andes inflytande valde Robert Francis Prevost till påve i den katolska och apostoliska kyrkan, upplevt evangeliets unika kraft och möjlighet? Ingen enskild skulle kunna säga vilken sorts påve Kyrkan behöver för den närmaste framtiden men de skulle alla ha kunnat säga att evangeliet om Jesus Kristus är den gåva Herren lagt i deras händer att förvalta och förverkliga.

Marxismen vill skapa ett samhälle utan polis och domstolar

Teorin är den att när varken ekonomiska eller sociala klyftor skiljer människor åt, kommer konflikter att upphöra. Men det kommer att ta lång tid för utvecklingen att uppnå allas monoplan. Vägen dit måste ändå säkras genom kamp mot all sorts herravälde eller strukturell dominans. En sådan ojämlik maktfaktor är kunskaper. Den som har mer kunskap än en annan utövar makt och förhindrar utvecklingen mot en strukturell jämlikhet.
Vackra Skandinavien

 

Katolska Kyrkan i Sverige