Kortpredikan 11 maj 2019 - Odo, Maiolus, Odilo, Hugo o Petrus Venerabiles, abbotar av Cluny (ca 950-1150)
Apg 9:31-42; Ps 116:12-17; Joh 6:60-69
Innan kyrkan tar det avgörande steget utanför de judiska gränserna berättar Lukas om ett skede där hon fick vara i fred, byggas upp och växa till under Andens tröst och stöd. - Ett drömläge för kyrkan?
Det väldiga klostret i Cluny i södra Frankrike lades i ruiner under franska revolutionen. Under sin höjdpunkt ledde Cluny de flesta kloster i dåtidens Europa. Inklusive Allhelgonaklostret i Lund. Var det ett drömläge?
Lukas berättar att apostlarna gör samma gärningar som Jesus gjorde. Petrus botar den förlamade Aineas och uppväcker Tabita/Dorkas från de döda. Jesu kraft rinner vidare i den apostoliska kyrkan genom tecken och under.
Sådant sker genom historien i de mirakler som prövas och erkänns av kyrkan.
Men det sker hela tiden i hennes ord och sakrament, som väcker tro, botar förlamning och uppväcker ur andlig död. Detta pågår också när vi inte hör om eller märker synliga och drastiska tecken.
Det sker mitt ibland ”Jesu lärjungar”. Jesu ord om eukaristin som hans kött och blod får också många av hans lärjungar att dra sig tillbaka. ”Det är outhärdligt, det han säger”.
Orden vittnar om att eukaristin är verklig. Och om hans gärningar. Eukaristin gör Jesu offer på Golgota närvarande genom alla tider. Men - det kan bara tas emot i tro, som en gåva av Fadern genom Anden.
Inte heller Petrus förstår. Men han inser att det inte finns några alternativ. ”Herre, till vem skulle vi gå?”
Hans ”insikt” vittnar om hans tillit och kärlek till Jesus. Detta öppnar hans förstånd. Han ”tror för att förstå”, som teologin senare skall säga.
”Vi tror och vi förstår att du är Guds helige”.
Den verkligheten övergår alla drömmar.
pater Ingmar Svanteson
