Predikan Heliga Trefaldighetens Dag 2026

2 Mos 34: 4b -6, 8-9; Ps Till Dan B 29-33; 2 Kor 13: 11-13; Joh 3: 16-18

Kära medkristna,

För några månader sedan träffade jag en kvinna som studerade för att bli religionslärare. Som examensarbete hade hon valt temat ”Treenigheten – hur undervisar kyrkorna?” Har ni en särskild undervisning om Treenigheten för konfirmander, till exempel, var en av frågorna? Jag sa att det var en mycket bra fråga och att jag måste tänka efter. Vad säger man egentligen? Så småningom kom jag på att säga att vi förklarar mysteriet den Heliga Treenigheten genom att fira den som högtid. Jag sa att tron på Treenigheten börjar med dopet. Det är första gången vi möter Fadern, Sonen och den Helige Ande. Detta första möte fördjupas senare i konfirmationens sakrament. Den heliga Kyrkan förmedlar då återigen dopets nåd och som troende kristna lever i som Guds barn i Treenigheten. Gud frälser oss från oss själva och lyfter upp oss ur vårt mörker. Ett sådant mörker var en irrlära i Kyrkans tidiga historia som förnekade Jesus som Gud och människa i en och samma person. Man måste alltså fortsätta att undervisa om Treenigheten, Trefaldigheten, som man också säger på svenska, eftersom irrläror återkommer i nya skepnader.

Varje gång vi gör korstecknet och välsignar oss, bekänner vi tron på Treenighetens mysterium. Man kan därför säga att vi undervisar om Treenighetens mysterium på det sättet. Vi talar om tecken. Om vi skulle ställa frågan ”Vad är treenigheten?” kan vi inte svara. Vi är människor och kan inte förklara vem Gud är eller vad Gud är. Med trons och traditionens hjälp blir mysteriet något som hela tiden påverkar oss och leder oss som Jesu lärjungar. Det är ju genom Honom som mysteriet blir känt. Han är källan till allt vi kan veta. Han har gjort Fadern känd för oss. I sitt avskedstal till apostlarna, säger han att ”han skall sända sanningens Ande till dem” (Joh 16:7). Han säger också att Anden skall förhärliga honom” (16:14) och ”att allt vad Fadern har är hans” (16:15). Och han förklarar för apostlarna: ”Det är av mig han tar emot det han skall låta er veta” (16:15). Nu talar Han om Anden. Dessa ord av Jesus uppenbarar en samverkan mellan de tre olika gudomliga personerna som vi själva aldrig skulle kunna upptäcka. Vi får veta något om Gud i sin Treenighet men vi kan ändå inte säga att vi vet vem Gud är och vad Gud gör. Det förblir ett mysterium men ett mysterium som skänker ljus över hela vår mänskliga tillvaro.

Vi börjar varje gång vi firar den heliga mässan i Treenighetens namn: ”I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn”, och prästen hälsar oss och inbjuder oss sedan att bekänna våra synder för att förbereda oss att ta emot Sonen i den heliga kommunionen. Vi kan egentligen inte göra någonting som kristna utan att vara förenade i tron i den Heliga Treenigheten. Det är som gemenskap med varandra i Kyrkan, som är Kristi kropp, som vi lever mysteriet den Heliga Treenigheten. Det är alltså ingenting man kan förstå genom böckerna eller i kurser för att utbilda sig till något som hör till religionen. Om det var så skulle det inte vara mysterium och inte andlig förening med Gud, utan psykologi.

Mose hade inga böcker i katekes eller teologi. Det var på ett annat sätt Guds närvaro i hans liv blev något så verkligt att han fick fortsätta som en befriare och ledare för Guds folk i Egypten som slavar under Farao. Gud uppenbarade sig för Mose i den brinnande törnbusken och Mose föll på knä och tillbad. Han kunde inte veta och förstå att det var den Heliga Treenigheten som visade sig för honom i den brinnande törnbusken.

Nu förstår vi också varför vi ska vara eniga, som S:t Paulus säger. ”Var eniga och håll fred”, säger han till Korinthierna. Vi måste vara eniga i kampen mot irrläror och hålla fred för att vara trovärdiga. Påve Leo år inne på samma linje när han talar om utvecklingen i dagens samhälle. Människans värdighet hotas hela tiden genom brist på etik och ansvar. AI kan vara ett sådant hot genom det massiva inflytandet av enorma mängder information vars sanningshalt ingen hinner kontrollera. Om staterna lämnar den kristna människosynen hotas allt liv. Men ondskan kan inte besegra sanningen som befriar, för sanningen kommer från Gud och uppenbarar sig i mysteriet den Heliga Treenigheten. Om Gud vår skapare och räddare är en i helig enhet, hur skulle vi, hans skapade barn, då kunna vara delade och kriga mot varandra? Det är vår plikt att vara eniga i frid med varandra. Vår enhet är en enhet inför Gud som är upphöjd på sin konungatron som tillägget till profeten Daniels bok säger, ”Prisad vare du på din kungatron!” Vi tillber en och samma Gud i en och samma tro som har uppenbarats för oss genom den Helige Ande som Sonen sänt oss från sin Fader.

Kära medkristna, lärarkandidatens fråga till mig om hur och vad vi säger till alla, och till konfirmander, fick ett svar som kunde tas i ett examensarbete: Katolska kyrkan firar i tro den Heliga Treenigheten som ett mysterium som ger liv, hopp och kärlek. Vilken tid i kyrkans långa historia vi än talar om, är svaret alltid detsamma. Gud är tre personer i relation till varandra. Ingen är större eller äldre eller yngre än någon av de andra. De är alla samma Gud och aldrig skapade utan har alltid funnits och kommer alltid att finnas, utan början och utan slut. Det är den kunskap om Gud vi som Kyrka, kan, och får, fira idag, som högtid! Amen.

diakon Göran Fäldt