juni 2019

Paulus tar avsked av de äldste och de troende i Efesos. Det har avgörande likheter med Jesu eget avskedstal. Paulus vet att bo­jor och lidanden väntar honom, men han säger det inte uppgivet. En frihet skymtar fram. Hans liv har inte längre något värde för honom: ”jag vill fullbor­da mitt lopp och det uppdrag som jag har fått”.

Martyrerna i Uganda, Charles Lwan­ga och hans följeslagare gav kyrkan nya afrikanska martyrer. Året var 1886. De förenas med dem från den tidiga kyrkans tid, vilka prisas av Augustinus och Chry­sostomos. Påven Paulus VI förundrades över detta när han helgonförklarade dem 1964. I vår tid utökas skaran afrikan­ska martyrer nästan varje dag.

Det största löftet. Vem kan överbjuda det löfte som Jesus ger sina lärjungar i avskedstalets sista ord? Det sker innan de går ut i Getsemane och Jesus överlåter sig åt Faderns vilja. Han talar med sin himmelske Fader och ber att den kärlek som finns mellan de två, Fadern och So­nen, skall vara också i hans lärjungar, ”för att den kärlek som du har älskat mig med skall vara i dem”. Faderns kärlek till Sonen är den helige Ande. Jesus lovar att den kärleken skall vara i hans lärjungar. Hans apostel skall senare bekräfta det: ”Guds kärlek har ingju­tits i våra hjärtan genom att han har gett oss den helige Ande”.