Kortpredikan 7 december 2019, S. Ambrosius

Jes 30: 19-21, 23-26; Ps 147: 1-6; Matt 9: 35-10: 1, 6-8

Profeten ser in i den slutliga framtiden för Guds folk. Från profeter­na hämtar där­för Up­penbarelseboken ofta sina bilder om Guds slutliga rike. I dagens av­snitt ser profeten Jesaja hur månens ljus skall bli som solens ljus och solens ljus skall bli sju gånger klarare.

Det är skrivet för att väcka vårt hopp, det gudomliga hop­pet om det som över­går varje mänsklig möda, men som Gud lovar sitt folk.

På vägen dit behövs det ”arbetare”, profeter, lärare och apostlar, som förkun­nar och ingjuter detta hopp i männi­skor­­na, eftersom de är ”illa medfarna och hjälp­lösa, som får utan her­de”.

Jesus var själv både profet, präst och konung. Genom undervisning och tec­ken vittnar han om Guds rike. Han kallar och sänder ut apostlar med fullmakt att undervisa och makt att utföra liknande tecken. Han uppmanar oss att be Gud sända arbetare till sin skörd. De måste ha gudomligt uppdrag.

Redan profeten talade om ”lärare” som folket skall kunna lita på och se upp till. När folket tvekar om vägen skall de ”se upp till sina lärare” och komma ihåg vad de fått höra: ”Om du viker av, vare sig åt höger eller åt vänster, så skall dina öron höra detta ord ljuda bakom dig: 'Här är vägen, vandra på den'”.

Det ordet blev en del av kyrkans kollektiva minne, en bild för kungsvägen mel­lan över­drifter och eftergivenhet, mellan rigorös fana­tism och naiv anpassning.

För att urskilja den vägen undervisade de monastiska fäderna om discretio, omdö­mes­förmågan, gåvan att skilja mel­lan andarna.

Den helige Ambrosius, biskop i Milano på 300-talet, var utbildad i konsten att tala. Som predikant och diktare av hymner som fortfarande sjungs, ställer han sin gåva i Kyrkans tjänst.

Då kan han också säga att predikan och undervisning skall framföras med "behagliga ord", så att det är "ljuvligt för folket att hö­ra, så att det villigt följer" herdens röst.

Han säger till sina präster, och egentligen till alla troende: ”Låt dina ord vara fulla med insikt. Den som läser med eftertanke blir fylld, och den som är fylld vattnar andra. Du skall aldrig yttra ett tomt och innehållslöst ord”.   

Alla ord i den apostoliska kyrkan skall väcka hopp. Gudomligt hopp. Hoppet om att Gud leder sitt folk mot ett mål, och att det riket är nära i Jesus och i hans kyrka.

För att stärkas i hoppet låter oss Kyrkan fira den heliga eukaristin.

                                                                                                                       pater Ingmar Svanteson