Kortpredikan 6 augusti 2022, Kristi Förklaring

2 Pet 1: 16-19; Ps 97: 1-2, 5-6, 9; Luk 9: 28b-36

På Förklaringsberget ser vi hela vår tros mysterium.

Jesus ber och hans ansikte förvandlas. Vi anar Jesu intima och person­liga förhållande till Fadern. Ur molnet, symbol för den he­lige Ande, hör vi Faderns röst. Hela Treenigheten skymtar fram.

Mose och Elia samta­lar med Jesus. De två förbunden bejakar och bekräftar varandra. Lagen och profeterna har berett vägen.

De tre talar om Jesu ”uttåg ur världen”, den påsk som skall full­borda allt.

Vi får se det genom de tre utvalda apostlarna, representanter för hans heliga Kyrka.

Petrus och de andra faller i djup sömn. De är ännu inte beredda för den fulla verkligheten. Snart skall de gå ner från berget. Men vad de sett ”förklarar lidandets och dödens gåta för hans lärjung­ar”.  

De får höra villkoren från rösten i molnet. ”Lyssna till honom, den utvalde”.

I sitt brev uppmanar oss Petrus att lyssna till och lita på profet­or­den, som ”en lampa i ett mörkt rum”.

Det är våra villkor ”tills dagen gryr och morgonstjärnan går upp i era hjärtan”.

Det gäller både Kyrkan och den enskilde. När Kyrkan ber euka­ristin förvandlas hon. Den renhjärtade ser. I ljuset från Förkla­rings­berget.

Vi hör, vi ber och ser, för att förvandlas.

”Låt det himmelska brödet göra oss alltmera lika din älskade Son, som denna dag på det heliga berget visade till vilken härlighet du har kallat oss.”

                                                                                                            pater Ingmar Svanteson