Kortpredikan 30 juli 2022, S. Elin av Skövde, martyr

Jer 26: 11-16, 24; Ps 69: 15-16, 30-31, 33-34; Matt 14: 1-12

Den saliga Elin anklagades och dömdes av människor, men un­derverk vid hennes kropp bevisade hennes oskuld. (1100-talet) Den salige biskopen Brynolf av Skara skrev en tidegärd till hen­nes minne.

Profeten Jeremia anklagades av ”prästerna och profeterna för att ha profeterat om Jerusalems öde, men ”furstarna och allt folket” ville skona honom. De förstod att han talat i Herrens namn.

Det är inte på förhand givet vem som ser och bedömer rätt. De som skulle se kan förblindas, ofta genom att steg för steg bryta mot samvetets röst. 

Herodias, Herodes illegitima hustru, hade träffats av Johannes Dö­pa­rens ord och ville få honom tystad för gott. Herodes saknar mod att ångra ett felaktigt löfte.

Sanningen tar människor i sin tjänst. Jeremia, Johannes Döparen och den saliga Elin vittnar om sanningen med sina ord och sina liv. Det krävs mod, men ett mod förankrat i trons ödmjukhet.

”Låt denna dag, då hon (den saliga Elin) segrade över sina för­följare bli oss till tröst och mod när vi får känna motståndet från världen.” (ur kol­lektbönen)

                                                                                                                pater Ingmar Svanteson