Kortpredikan 3 oktober 2024, S. Columba Marmion, abbot (d. 1923)
Job 19: 21-27; Ps 27: 7-9c, 13-14; Luk 10: 1-12
Den salige Columba Marmion, irländaren som blev benediktin och 1909 abbot i benediktinklostret Maredsous i Belgien, visste att de gudomliga skrifterna inte bara var ärevördiga texter. De var mysterier att gå in i. De som gör det blir delaktiga av det som tex-terna berättar om.
Under sin tid som abbot växte hans tre stora verk fram. Från början var det reträttföredrag. ”Kristus – själens liv; Kristus i sina mysterierochKristus – munkens förebild”.
Det som hände kring Jesus är inte enbart något historiskt, utan ”mysterier” att gå in i och bli delaktig av, för att förvandlas. Guds rike växer till.
Den salige Columba säger: ”Kristus är redan i oss, genom att han låtit oss födas till att vara Guds barn. Men kyrkan vill ge oss del av Kristi gudomliga natur, och ta oss ännu mera, ännu fullständigare, ännu fullkomligare i besittning.”
Hans avsikt kan sammanfattas så. ”De troende skall genom nåden blir det Kristus är av naturen, Guds barn”.
Det finns bara en mognad som räknas, vår allt större närhet till och likformighet med Kristus. Han kommer oss till mötes precis där vi är, i synden och svagheten.
Det som hänger på oss är vår beredskap att ta emot de nådegåvor som hela tiden och i varje situation väntar på oss,
Tydligast sker det i den heliga eukaristin.
pater Ingmar Svanteson
