Kortpredikan 28 juli 2022, S. Botvid, martyr
Jer 18: 1-6; Ps 146: 2-6; Matt 13: 47-53
Profeten gör studiebesök hos krukmakaren.
Profeten ser hur krukmakaren bearbetar leran på drejskivan. När det misslyckas börjar han om igen. Han gör ett nytt kärl, så som han vill ha det.
”Som leran är i krukmakarens hand, så är också ni i min hand, ni av Israels hus.”
Leran är inte helt passiv. Krukmakaren behöver lerans ”samarbete”. Människan måste låta sig formas.
Det sker när hon inser olydnadens och egenviljans bedrägliga och motspänstiga roll.
Hon börjar lyssna sig fram. Hon lämnar de egna och de många ordens frestelse.
I stället blir hon ”himmelrikets lärjunge” och liknar den välbärgade mannen i liknelsen, som hämtar fram nytt och gammalt ur Guds ords outsinliga förråd.
När hon fallit i synd, avvisar hon misströstan och klenmod och låter Guds barmhärtiga tålamod göra ett nytt kärl, så som han vill ha det.
”Som leran är i krukmakarens hand, så är också ni i min hand.”
pater Ingmar Svanteson
