Kortpredikan 26 augusti 2026

2 Thess 3: 6-10, 16-18; Ps 128: 1-2, 4-5; Matt 23: 27-32

Paulus går strängt till rätta med dem som ”lever utan ordning”. I praktiken lever de på andras arbete. Oftast handlar det om lättja, som ibland lockar med en förment andlig motivering - tanken att det är ”finare” att be än att arbeta, eller att ”frälsningen” skulle befria från mödosamt arbete.

Paulus drar den praktiska slutsatsen: ”Den som inte vill arbeta får inte heller äta.” Väl att skilja från dem som är ofrivilligt arbetslösa. Låt oss inte glömma dem i våra böner.

I sin regel säger Benedictus att bröderna skall arbeta och läsa på bestämda tider. Han ger arbetet en andlig motivering: ”Sysslolöshet är själens fiende”.

Sysslolöshet frestar till bristande vaksamhet. Frestelserna finner en öppen dörr. Lagas inte hålen i taket, droppar det in och huset förstörs. Rensas inte ogräset bort kväver det vad som såtts.

Men arbete är inte bara möda. Redan att Herren söker arbetare i sin vingård signalerar något nytt. Benedictus infogar arbetet i klostrets liv och höjer därmed dess status. I klostret skall allt förhärliga Gud.

Arbetets möda motsvarar då vår Herres lidande, men något i arbetet får det försonade och nya livet att skymta fram.

Arbetet motsvaras liturgiskt av offertoriet där vi bär fram av jordens/vinrankans frukt och människans arbete, men där förvandlingen börjar och en ny skapelse växer fram.

pater Ingmar Svanteson