Kortpredikan 20 juni 2020, Jungfru Marias obefläckade hjärta
Jes 61:9-11 1 Sam 2:1,4-8d (Resp.ps) Luk 2:41-51 –
Denna minnesdag har sitt historiska ursprung i Fatima (Portugal) 1917, där Maria uppenbarade sig för tre barn, med uppmaning till bot, rosenkransbön och att världen skulle helgas åt hennes rena hjärta.
Nu är minnesdagen förlagd till dagen efter Jesu hjärtas dag. Marias rena hjärta har sin källa i Sonens.
Minnesdagen liknar högtiden den 8 december, Jungfru Marias utkorelse och fullkomliga renhet, som firar hur Gud i Maria bereder en värdig boning åt sin Son. Idag firar kyrkan hur Maria tar emot Guds utkorelse och nåd.
Allt var inte klart för henne på en gång. Också hon fick söka sig fram i tro. Hon och Josef blev bestörta när 12-åringen dröjde sig kvar i templet. Inte heller förstod hon allt på en gång. ”De förstod inte vad han menade med sina ord.”
Men hon ”bevarade alla hans ord i sitt hjärta”, även när hon inte förstod. Nåden behöver tid för att upplysa människans förstånd och fullborda sitt verk.
Överlåtelsen, inte minst i den monastiska kallelsen, låter sig dras med av Jesu ord: ”Visste ni inte att jag måste vara hos min fader?”
Redan profeten har sett det: ”Liksom jorden låter sina växter spira fram och en trädgård sin sådd växa upp, så skall Herren, Herren låta rättfärdighet växa upp och lovsång, inför alla folk”.
Vi ser dess fullbordan i Maria och följer hennes väg i den heliga eukaristin.
pater Ingmar Svanteson