Kortpredikan 16 april 2019

Jes 49:1-6 Ps 71:1-4a,5-6b,15,17 Joh 13:21-33,36-38

Petrus kan vi förstå. Övermodet kommer på fall, förr eller senare. Många har egen erfarenhet.

Judas är betydligt svårare att förstå. Om vi ens vill det.  Det kunde ju vara jag.

"En av er kommer att förråda mig." Jesus ”skakades i sitt innersta”. Förräderi och svek här till det värsta i den mänsk­liga his­torien. Också i den egna historien.

Jesus låter Petri och Judas handlingar drabba honom själv. Både förnekelsen och förräderiet.

Jesus kunde säga som profeten: "Förgäves har jag mö­dat mig, fruktlöst och fåfängt har jag förtärt min kraft."

I stället tar han upp sveket och bedrägeriet i sin kropp och bär det, upp på korset. Han förnekar eller bortförkla­rar det inte, men tänker och säger "Min Gud har blivit min stark­het."

Genom att bära och lida, berövar han sveket och bedrä­geriet dess kraft. 

"Människosonen förhärligas."

Vi går till korset av två till synes helt olika skäl, dels för att vi själva svikit och bedra­git.

Men också för att dela hans lidande och bära vårt kors med ho­nom.

”Min rätt är hos Herren och min lön hos min Gud.”

                                                                                            pater Ingmar Svanteson