Kortpredikan 1 juli 2019

1 Mos 18:16-33; Ps 103:1-4,8-11; Matt 8:18-22

Jesus prövar dem som vill följa honom men som har blan­dade motiv: "...låt de döda begrava sina döda".

Han förvarnar om det svåra: "...inget ställe att vila sitt hu­vud".

Konkret till­ämpas detta i Benedictus sätt att pröva no­vi­serna.

Men i Abraham gör Jesus något mera, han vädjar för dem, vars ”synd är mycket svår”.   

Det hela beskrivs som en vädjande förhandling, där någ­ras rätt­fär­dighet hålls fram som ett skydd för de ogudakti­ga. Antalet rättfärdiga som krävs krymper stegvis från 50 till 10. 

Linjen kan dras vidare, ända fram till den "ende rättfär­di­ge", vår Herre, som vädjar inte bara med ord, utan med sitt liv och sitt blod. Paulus säger det: "han vädjar för oss på Faderns högra sida".

Därför är mässan, genom sitt offer, också en vädjan och en förbön. För oss och för hela världen.

"Se, Guds lamm, som borttager världens synder."

                                                                                           pater Ingmar Svanteson