Predikan Palmsöndagen 2026
Matt 21: 1-11; Jes 50 :4-7; Ps 22; Fil 2: 6-11; Matt 26: 14 - 27: 11-54
Kära bröder och systrar, vi firar idag Passionssöndagen. Efter den kommer den stilla veckan och de Heliga tre Påskdagarna. På tisdag samlar biskopen präster och diakoner för att fira oljevigningsmässan i S:t Eriks katedralen med många systrar och troende närvarande. Idag närmar vi oss det stora mysteriet Jesu lidande, död och uppståndelse. Men vi ska se att hans lidande också var ett inre, andligt lidande. På vilket sätt?
Judas Iskariot var en av de tolv som sålde Jesus för pengar, trettio silvermynt. I vårt land ser vi hur lätt det är för unga människor att för pengars skull bringa andra om livet. En dag ska de inse vilket misstag de begått. Men de har inte insett att de fördärvat sitt liv. Det som en gång såg ut som ett liv i lyx blir ett liv i mörker och ångest. Judas förstod det också och ångrade sig. Pengarna kastade han in i tempelhuset och gick sedan och hängde sig (Matt 27:5).
Hela passionsberättelsen handlar om människans storhet men också om hennes ondska. Pilatus, en romare och inte jude, kunde inte se Jesus som en förbrytare och ville frige honom. Men Jesus eget folk uttalade en dom de inte hade rätt att verkställa. De avbröt Pilatus och ropade ”Han skall korsfästas” (Matt 27:23)” och ”Hans blod må komma över oss och våra barn”.
De romerska soldaterna gör sig också pengar på Jesus. De är giriga. För att dölja sin skam hånar de Jesus. De hycklar och spottar på Jesus och slår honom i huvudet med en käpp (Matt 27:28).
Slutet närmar sig. Jesus vill i sin frihet dricka den bittra kalken: ”Fader, om denna bägare inte kan gå förbi mig utan jag måste tömma den, så låt din vilja ske” (Matt 26:42).
Kära medkristna! Vi har också en bägare att dricka. Vi måste under den stilla veckan rannsaka oss många gånger inför påsken. Vilka är vi som skall dricka trons bägare? På vems sida står vi?
Om vi är osäkra, låt oss gå till Maria Jesu moder och vår moder. Med henne ska vi stå vid korset intill slutet. Med henne och apostlarna ska vi efter allt som sker tacka Gud för Hans barmhärtiga och villkorslösa kärlek. Hans död är ingången till det verkliga livet, uppståndelsens och kärlekens eviga liv. Amen.
diakon Göran Fäldt