Predikan 9 november 2025, Lateranbasilikans invigning
Hes 47: 1-2, 8-9, 12; Ps 46; 1 Kor 3: 9b-11, 16-17; Joh 2: 13-22
Kära medkristna,
Idag är böndag för påven. Den sammanfaller med festen för påvens katedral, Sankt Johannes Lateranbasilikan som är den äldsta och största av de påvliga basilikorna. Har ni varit där? Har ni gått Scala Santa i närheten? Turister går uppför trappan och tittar på väggarna. Katoliker går uppför trappan på knä.
Påven är också biskopen av Rom och därför är kyrkan också stiftskatedral. Den grundades på 300-talet som den Allraheligaste Frälsarens och de heliga Johannes Döparens och Johannes Evangelistens kyrka, alla kyrkors moderkyrka och en av de sju pilgrimskyrkorna i staden Rom. Inte långt från Lateranen ligger La Scala Santa, den ”heliga trappan” som av tradition vördas som den trappa som Jesus besteg på väg till Pilatus. Delar av den kom till Rom genom Sankta Helena, Kejsar Konstantins mor, på 400-talet.
Idag 9 november är invigningsfesten för basilikan men den främsta firningsdagen är 6 augusti som är Kristi Förklarings festdag under Kyrkans firande. När vi idag har böndag för påve Leo XIV ber vi i tro för påvens alla intentioner för Kyrkan att de må förverkligas genom den Helige Andes hjälp. Till Petrus har ju Jesus sagt före sin himmelsfärd, ”Du skall följa mig” (Joh 21:22). Det är varje påves kallelse, liksom det också var Johannes evangelistens, den apostel som Jesus älskade (Joh 21:7).
Båda var med Jesus på berget Tabor där han förklarades i sin gudom (Matt 17:1-2. De var båda med Jesus i Getsemane örtagård (Joh 18:1, Matt 26:36-40) på natten till Långfredagen. Jesus beskyddar varje påve som sin ställföreträdare och vittne, ”Jag har bett för dig att din tro inte skall ta slut. Styrk dina bröder” (Luk 22:32), är Hans ord.
Påven leder oss trogna på vägen dit vi alla är kallade, vårt eget Getsemane, vårt eget Golgata och vårt eget framtida Jerusalem. Vår triumfväg är korsvägen och vår segerpalm korset. Vi kan inte gå någon annan väg än den vår Mästare vandrat, och när vi har ett val och inte vet vart vi skall gå, har vi påven, den valde och av Gud bekräftade som vår högste Herde, som leder oss. Därför är denna dag, Lateranbasilikans invigningdag, en fest till Jesu ära och Kyrkan, som skall vittna om Herren Jesus till jordens yttersta gränser. Då har fäderna valt denna text idag om Jesus i templet som säkert chockar oss. Vi frågar oss: Hur kan Jesus vara så sträng mot dem som kommer till templet att han driver ut många av dem? Skulle påve Leo göra något liknande med dem som kommer till Sankt Johannes i Lateranen basilikan där tusentals pilgrimer kommer varje dag på högtiderna för att be och begrunda Kyrkans heliga historia? ”Gör inte min Faders hus till en saluhall” (Joh 2:16) var hans ord. Först var de blivande apostlarna chockade men sedan förstod de vad som skedde: ”Lidelsen för ditt hus skall förtära mig” (Joh 2:17). Den lidelsen skulle de sedan bära vidare. Jesus är såningsmannen som sår den goda säden i människors hjärtan, kärlekens och livets ord, de heliga ord som måste bära frukt i oss och i vårt liv. Påven Leo skall följa Jesus och vi ska vara ”Guds åker”, liv som bär god frukt, det som kommer vår medmänniska till del som omtanke, tjänande, offer och fridens arbete. I kyrkan och i världen är vi ett Guds ”bygge”. Kristus ber för påven ”att hans tro inte skall ta slut” och påven ber varje dag för oss.
Guds verk pågår alltid, vare sig vi är vakna eller sover. Den Helige Fadern på sankt Petri tron, ”styrker oss sina bröder och systrar i tron”.
”Lidelsen för hans hus skall förtära oss”. Amen.
diakon Göran Fäldt