Predikan 21 söndagen under året 2023
Jes 22: 19-23; Ps 138: 1-3, 6, 8bc; Rom 11: 33-36; Matt 16: 13-20
”Vilket djup av rikedom, vishet och kunskap hos Gud” ropar hedningarnas apostel i Romarbrevet! Ja, och vem kunde mer instämma mer med Paulus än Petrus, som utropar ”Du är Messias, den levande Gudens son”, enligt Matteusevangeliet idag? Det finns ett stort och viktigt samband mellan Paulus hänförelse över Guds rikedom och Petrus tro på Jesus som Guds Son och det judiska folkets tro på Guds löften. Profeten Elias återkomst skulle vara tecknet på Messias ankomst.
Varken Paulus eller Petrus förlitar sig på den mänskliga visheten, grekernas vishet, eller ens Bibelns vackraste formuleringar. De säger snarare som den kristna meditationen, ”Du är sannerligen en outgrundlig Gud och dina tankar är högre än människors tankar” (Oremus, 2014, VIII, sid 144). Vart leder det oss? Tänds ett nytt ljus i vårt hjärta?
Det som är svaret på Jesu fråga ”Vem säger människorna att Människosonen är” är att Fadern i himlen har uppenbarat sanningen om Människosonen för Petrus. Är inte detta ”rikedomen, visheten och kunskapen hos Gud”? Kan vi söka ett rikare svar i naturvetenskapen, filosofin eller psykologin som hos en Galileo Galilei, en Sören Kierkegaard eller en Sigmund Freud? Ja, man kan försöka men man måste i så fall misslyckas. All världens kunskaper räcker ändå aldrig till för att motsvara ”rikedomen, visheten och kunskapen hos Gud”, som Paulus lär. Det förringar inte vad människan förmår men i all sin skönhet kan det aldrig jämföras med vad Fadern uppenbarar i sin älskade Son.
Kära bröder och systrar,
Vi möter idag på 21 söndagen under kyrkoåret Jesus som förklarar för sina lärjungar att hans Kyrka ska stå på en grund som varken synd eller död kan övervinna. Detta Guds byggnadsverk kan resa sig upp i historien som en förtärande eldpelare som ingen kan undgå att se och uppleva.
Guds outgrundliga natur, som är kärleken, tar med sig upp all mänsklig ofullkomlighet, allt mänskligt oförstånd, all mänsklig lögn, all mänsklig hädelse och skapar något nytt som är bestående och fullkomligt i godhet och kärlek. ”Själva lidandet är en väg till himmelriket”, undervisar den katolska böneboken. Vi måste förstå det så: lidandet i sig är ingenting gott och eftersträvansvärt, men Gud förvandlar det till ny kunskap, vishet och rikedom genom att Han själv genomlider allt det onda som finns, och allt som dödar, till det som i stället ger liv och lycka för evigt. ”Själva lidandet är en väg till himmelriket”, säger den kristna visheten, men den kan aldrig nås utan bekännelsen av Faderns Son bland människorna, säger den kristna tron. Att med hela sitt hjärta, hela sitt förstånd och hela sin kraft bekänna tron på Faderns älskade Son är själva visheten, rikedomen och kunskapen som heliggör människan!
Just därför är Jesu fråga till lärjungarna vem människorna säger att han är också ett svar. Tro på mig och tro på att Fadern har sänt mig för att befria er från lögnens makt, dårskapens oordning och den förlamande likgiltigheten i ert hjärta. Jesu fråga till var och en av oss, ”Vem säger du att jag är?” måste besvaras på samma sätt som Petrus talade: ”Du är Messias, den levande Gudens son.” (Matt 16:16).
Är det vårt livs bekännelse kan vi också utropa som Paulus, ”Vilket djup av rikedom, vishet och kunskap hos Gud”! Amen.
diakon Göran Fäldt