Predikan 12 söndagen under året 2024

Job 38: 1, 8-11; Ps 107; 2 Kor 5: 14b-17; Mk 4: 35-41

Kära bröder och systrar,

Job var framgångsrik och ansedd av sina medmänniskor men – säger Skriften – inte inför Gud. Gud tog ifrån honom allt och lät honom genomleva de svåraste lidanden. Om det lidandet säger Paulus i Romarbrevet: ”Jag menar att våra lidanden i denna tid ingenting betyder mot den härlighet som skall uppenbaras och bli vår” (8:18). Ett tecken på denna slutliga härlighet finns också i slutet av berättelsen om Guds tjänare Job. Efter alla hans prövningar blir han genom Guds vilja omätligt rik och fick ett långt liv med barn och barnbarn i fyra led. ”Han dog gammal och mätt på år,” slutar Jobs bok.

Mysteriet är ändå detta: varför straffar Gud den rättfärdige, den som inte ljuger om Gud utan säger sanningen? Varför är det martyrerna som är de första heliga i Kristi efterföljd, varför dog Johannes Döparen för att han sa sanningen om äktenskapet, varför dog Stefanos för att han bekände Jesus som den utlovade Messias? Varför skyddar inte Gud sina egna barn?

Idag mediterar vi över detta mysterium. ”Låt oss för evigt älska och frukta ditt heliga namn ty inget kan skilja de dina från din kärlek och faderliga omsorg” ber vi i mässans bön för denna söndag. I evangeliet försäkrar oss Jesus om sin frälsande närvaro på två sätt: Han stillar stormen som hotar att kasta dem överbord och dränka dem, och, Han förebrår dem att de inte litar på Honom. ”Har ni ännu ingen tro?”

Job klagar alltså men vänder sig inte mot Gud som hans hustru vill att han gör. ”Varför förbannar du inte Gud?” frågar hon. Job är ödmjuk och det räddar honom. Han har den tro som lärjungarna i båten fortfarande saknar, fast de är Jesu lärjungar.

Vad säger det oss? Det säger oss att vi alla är som Job som ibland klagar och lider. Jesus prövar lärjungarnas tro genom stormen. ”Då kom det en häftig stormby och båten var nära att fyllas av vatten” (4:17). De blev rädda. Det är just detta Jesus anklagar dem för. De borde inte vara rädda om de verkligen trodde på Honom.

Hela människans historia tar upp hennes eviga problem. Hon tror, men litar inte på Gud.

Det är alltså något i vår egen natur som hela tiden tvivlar på Guds godhet och vilja att ge oss evighetens lön med Honom i himlen efter vår kroppsliga död. Gud prövar oss men Han vet att vi kan vara trogna och till slut lägga vårt liv i hans händer.  ”Vinden lade sig och det blev alldeles lugnt” visar att det alltid är rätt val av oss att lita på Gud som talar till oss och vill oss väl.

Vi lär oss att lita på Gud när vi praktiserar vår religion. Vi utövar vår religion när vi offrar något av oss själva. Vi är modiga när vi klagar och lider men ändå överlämnar oss till Gud. Det är inget fel att vi ibland är svaga. Men vi är otacksamma mot Guds nåd när vi talar mot Gud och förkastar Hans tjänare profeterna. Vi är tacksamma mot Gud när vi med glädje håller buden. Vi är kloka och ödmjuka när vi litar på Kyrkans undervisning i tidens svåraste moraliska frågor.

Gud talade till Job i en storm. Han påminde den lidande Job om att han var skapad och inte sin egen Herre: ”Var var du när jag lade jordens grund?” frågar Gud.

Jesus prövar sina lärjungar med en storm på havet när de var i båten. Vår tids ateister vill inte bli prövade. Prövningar och lidanden stämmer inte med ateistens gudsbild. Gud skall alltid vara god och tillåta allt. Ateisten accepterar inte att Gud själv valt prövningarna, utmaningarna och lidandet. Men om vi inte förstår Guds lidande som kärlek till oss, förstår vi aldrig Gud. Även om vi säger att vi tror, litar vi inte på Gud och är i verkligheten ateister.

Så kan vi alltså se på alla våra prövningar och motgångar i livet. Vi lovprisar ändå Gud som är vår Skapare och Frälsare. ”Jesus har dött för alla, för att de som lever inte ska leva för sin egen skull utan för Honom som dog och uppväcktes för dem” (2 Kung 5:15), säger den heliga Paulus till oss idag.

Hade han inte ett liv som Job? Evangelisten S:t Markus, hade inte han också ett liv som Job?

Kära kristna bröder och systrar, låt oss göra sällskap med Job och lärjungarna idag. Låt oss lära av deras erfarenheter i den bekännande tron på den  Treenige Gud som ser på oss alla med ”faderlig omsorg”. Vi får sova trygga med Jesusbarnet i Moder Marias knä. Inga stormar kan göra oss rädda. Vi litar alltid på Gud. Amen.

diakon Göran Fäldt