Den internationella böneveckan för kristen enhet bär med sig både förhoppningar och frustrationer. Tack vare Sveriges Kristna Råd har böneveckan fått ett allt rikare innehåll i jämförelse med tidigare evangeliska böneveckan som var kortare och mer lokalt inriktad.  De katolska biskoparna och påven undervisade alla katoliker om enheten med andra kristna i det stora ekumeniska mötet i Rom som kallas Andra Vatikankonciliet.

På tredje söndagen under året läser vi också profeten Nehemja, som skriver: ”Prästen Esra bar fram lagboken inför hela församlingen av män och kvinnor och alla som var mogna att lyssna. – de läste ur den tolkade den och utlade den så att folket förstod vad som lästes” (8:2). Ett kristet samhälle bygger alltid på ”lagboken” som Gud ingjutit i sitt folk. När den inte längre läses och utläggs för folket är de inte längre det troende folket som håller livet som heligt från dess allra första början till det naturliga slutet. Hur ser ett sådan samhälle ut som inte vilar på Guds lag? det har blivit ett icke kristet folk och samhället har då blivit hedniskt – som det en gång var!

Hur kunde det ske? Människor överallt i världen har frågat sig i årtionden hur systematiska mord kunde planeras och genomföras i vad man trodde var civiliserade stater som Tyskland och Sovjetunionen. Sanningen om förintelselägret Auschwitz öppnade ögonen för den fria världen som längre vägrade tro på de uppgifter som spreds om de mest fasansfulla öden som drabbat människor.  Det pågick från 1933 fram till de allierades seger över Tyskland 1945. Ett oförglömligt vittnesbörd om verkligheten i Auschwitz är historien om den helige Maximilian Maria Kolbe som led martyrdöden i lägret 14 augusti 1941.