Vad står på spel inför riksdagsvalet?
Delaktighet i en sund samhällsutveckling och personligt ansvar på alla nivåer! Att lära sig av begångna misstag och finna nya vägar för kunskap! I Sverige fanns fram till 1900-talets mitt ett väl fungerande skolsystem med folkskola, läroverk och yrkesskolor. Betygen var differentierade efter uppnådda kunskaper. Skolgången slutade med examen som gav valmöjligheter till fortsatta högre studier eller anställningar med lön. Olika begåvning och utveckling gav ett differentierat samhälle. Grundskolereformen 1962 avskaffade parallella skolformer till förmån för vad man menade skulle vara ett klassfritt samhälle. Målet var inte i första hand höga kunskaper på olika områden, som man menade sorterade människor efter nedärvda maktstrukturer. Målet var i stället att ge alla barn samma förutsättningar inför vuxenlivet. Ideologiskt handlade det om frihet i motsats till underkastelse. Skolresultaten skulle nu mätas utifrån helt nya kriterier som skulle kunna förvärvas av alla elever efter en normalkurva. Hela landet skulle genom det nya skolsystemet ”befrias från ett djupt rotat förtryck”. De nya skolplaneförfattarna utgick från helt nya grunder än de klassiska, som till exempel Paul Tillich’s (1886 - 1965) filosofi. Hela landet skulle genom den nya allmänna skolgången bli rättvisare, tryggare och mer effektivt produktivt. Ägande skulle i högre omfattning ligga hos staten och inte i kapitalets individuella representanter. Sverige genomgick på mitten av 1900-talet i en ekonomisk tillväxtperiod efter Andra världskriget som aldrig tidigare uppnåtts. I själva verket upplevdes den nya tiden som ett nytt och mer svårhanterligt ”förtryck”, den ideologiska enhetsstatens materialism. Det nya förtrycket har ifrågasatts och bekämpats men inte lyckats formulera ett samhällsprogram som främjar enhet i mångfald och olika framgångsmöjligheter för det gemensamma goda. Vi måste nu vara överens om att inte vara överens men tillsammans bygga upp samhället från grunden. Man kan säga att det är andan i samhällsutvecklingen som står på spel efter höstens riksdagsval. Ingen vill egentligen tumma principen om varje människas värdighet men ser sig ofta tvingad till etiska kompromisser. Det är detta som nu står på spel.
diakon Göran Fäldt