Rätten att rösta blankt kan vara ett katolskt samvetes beslut

Rätten att rösta blankt kan vara ett katolskt samvetes beslut

Justitia et Pax kommissionen i vårt katolska stift har dragit uppmärksamheten till vårt deltagande i riksdagsvalet den 13 september i år, egentligen som en förpliktelse. Valet infaller den 24:e söndagen under det liturgiska året 2025 - 2026. ”Kyrkan uppmanar därför de troende att engagera sig i demokratiska val och söka påverka politikens inriktning genom att kandidera, att på annat sätt arbeta politiskt och, under alla omständigheter, att rösta i allmänna val, som det också klart och tydligt sägs i Andra Vatikankonciliets pastoralkonstitution Gaudium et spes”. Det förutsätter att de troende informerar sig om de politiska alternativen i frågor som har betydelse för samhällets utveckling oavsett plats i valkampanjen. ”Vi ska vara medarbetare i byggandet av Guds rike i tid och rum”, säger kommissionen, som ”Gud ensam fullbordar vid tidens slut”.

Det finns nu inte längre i svensk politik ett borgerligt parti som uttryckligen står för en kristen familjesyn eller människosyn, som jag ser det. Alla har glidit vänsterut och anammat en underliggande marxism, kanske utan att förstå det själva. Många kristna lämnar partier de tidigare gett sin röstförtroende. Idag undrar många om det finns ett eller några parlamentariska partier kristna med gott samvete kan ge sitt demokratiska förtroende.  Nybildade partier är alla under riksdagsspärren men kan vinna mandat i enstaka kommunala val.

Det nyröda Europa kommer, som jag ser det, vara en mjuk variant av ett autokratiskt Ryssland och Iran, men med sin speciella villkorade yttrandefrihet. Alltså en variant av politiskt maktstyre som vi nu ser så många exempel på, också i Sverige. Det går till exempel bra att säga sig vara kritisk mot utvidgad abortlag så länge man ändå binder sig för att rösta för aborter i riksdagen, enlig partilinjen.

Det är här kristna börjar undra var vi befinner oss. Har man en framtid som politiker? Den som vill göra politisk karriär kan försöka börja med att bära prideflaggan. Belöning kanske kommer! Nya åsiktskorridorer vill ganska ogenerat radera ut insatser från religionen, inte minst från kristendomen och i synnerhet katolsk tro och moral. Är man nu som katolik tveksam att rösta på existerande partier kan man alltså utnyttja ”rätten att rösta blankt”. Man röstar men på en valsedel utan partibeteckning, Det är i alla fall ett deltagande i valet, som ju Justitia et Pax säger är viktigt för oss. Det blir i så fall åtminstone ett slags deltagande i samhällsbyggandet - som Gud fullbordar i tid och rum.

diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran Fäldt

 

Göran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han har i många år varit ordförande i Katolska utskottet för äktenskap och familj (KUÄF), som nu heter Familjeutskottet (FU) från nyåret 2023. Diakon Göran fortsätter nu som ledamot men inte som ordförande. 

Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året  förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område.

Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2012 och är för närvarande engagerad i det nordiska familjerådet som utbyter erfarenheter och diskuterar utvecklingen i stiften på familjeområdet.

Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta haft tillfälle att stödja människor i nödsituationer och kunnat förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Han är inte längre aktiv i Caritas lokala arbete.

Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med artiklar och bloggar i Katolskt Horisont och skriver ibland debattartiklar i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus’ katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982.

Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och har suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.