Rätten till katolsk sexualmoral

Rätten till katolsk sexualmoral

Religionsfriheten ger oss katoliker rätten till en sexualmoral som reserverar den sexuella akten till äktenskapet och skyddar akten och dess frukt i barn genom äktenskapets sakrament. De ungas liv och utveckling till fria och ansvarsfulla människor går genom ett kyskhetslöfte som liknar de löften som män och kvinnor frivilligt avlägger inför ett katolskt ordensliv eller ett liv som katolsk präst. Den som bryter mot sina löften vet genom samvetet att ånger och omvändelse är helt nödvändigt. Efter rannsakan söker man bikta sig och ber om förlåtelse. Den troende får av prästen avlösningen om ångern är uppriktig och viljan till bot finns.

Om man i det icke religiösa eller det icke katolska livet som vuxen inte håller fast vid eller ser värdet i den katolska sexualmoralen, har vi som katoliker inga synpunkter på den inställningen, det vill säga vi skuldbelägger inte någon och uttalar oss inte om det som är deras moraliska val.

Om vi blir tillfrågade om vårt moraliska val svarar vi med den trohet vi bekänner oss till som katolska kristna. Alla har frihet till sina moraliska val och det omfattar samtidigt rätten till den katolska sexualmoralen. Vi vill behålla den och vi kan argumentera för den - om det krävs.

När man i det sekulära samhället, utanför den katolska gemenskapen, vill genomföra lagar om samtyckessex finns två förutsättningar som i ett sådant samhälle anses tillgodosedda och generellt genomförda och det är preventivmedlen som avkläder den sexuella akten dess livsskapande betydelsen och, i de fall de försummats i rätt tid, aborträttigheten. Samtyckessex är alltså en överenskommelse att akten inte har med barn och familjebildning att göra. I en mening är den alltså positiv eftersom sex under tvång, om omständigheterna kan bevisas., kan vara straffbart.

Om man bortser från preventivmedlen skulle ett samtycke aldrig vara rättvist eller jämlikt eftersom enbart kvinnan potentiellt kan få ansvar för en graviditet som mannen inte av naturliga skäl får. Hela förslaget om samtyckessex är alltså helt inriktat på den sexuella handlingen utan dess möjlighet till nytt mänskligt liv.

Skall människan med en sådan generell överenskommelse bli lyckligare och samhället stabilare? Ja, det anser nog många. Men de måste inte ha rätt i sin bedömning. Risken finns att sexualiteten blir förslavande och i längden meningslös. Man får som konsekvens ett åldrande samhälle med låga nya födelsetal, om ens födelsetal. Demografiskt ser det nu ut att stämma.

Det är till och med möjligt att samtyckessex utan barn får konsekvenser som hotar Homo sapiens som art. Det måste inte vara ångestframkallande men en realitet på sikt. Neanderthalarna var en livskraftig och utbredd människoart under mycket lång tid. Men den är borta. Den kommer aldrig tillbaka. Dess historia är fossilhistoria. Ska det vara Homo sapiens öde också? Dör hon ut är det hennes förnuft och vetande - sapiens - som upplösts. Hon blir en ny fossil art. Det måste då inför en sådan framtidsbild vara en rättighet att tro på, och tillämpa,  rätten till den katolska sexualmoralen.

diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran Fäldt

 

Göran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han har i många år varit ordförande i Katolska utskottet för äktenskap och familj (KUÄF), som nu heter Familjeutskottet (FU) från nyåret 2023. Diakon Göran fortsätter nu som ledamot men inte som ordförande. 

Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året  förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område.

Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2012 och är för närvarande engagerad i det nordiska familjerådet som utbyter erfarenheter och diskuterar utvecklingen i stiften på familjeområdet.

Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta haft tillfälle att stödja människor i nödsituationer och kunnat förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Han är inte längre aktiv i Caritas lokala arbete.

Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med artiklar och bloggar i Katolskt Horisont och skriver ibland debattartiklar i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus’ katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982.

Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och har suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.