årgång C

Kortpredikan 14 september 2022, Det Heliga Korsets upphöjelse

Vi firar invigningen av detta Jesu Moder Marias kloster. Året var 1991. Mässan firades i klostergården – i strålande sol (kyrkan var än­nu inte byggd). Klostrets inre gård har ofta setts som en bild för paradisets trädgård med livets träd i centrum. Detta träd är i sin tur en förebild till det he­liga korset, vars upphöjelse är dagens fir­ningsäm­ne.

Kortpredikan 13 september 2022, S. Johannes Chrysostomos, biskop och kyrkolärare

Jesus fylls av medlidande med änkan. Han säger till henne: ”Gråt inte”, och till hennes döde son: ”Stig upp!” Nästa ”steg” på Kristi väg genom tiden hör vi när Paulus påmin­ner de kristna om att de utgör Kri­s­ti kropp och är lemmar i den. Bakgrund och orsak till detta hörde vi igår, när Jesus angav eu­ka­ristins mysterium: ”Det­ta är min kropp”.

Predikan 24 söndagen under året 2022

I Ordets liturgi i denna Söndagsmässa berättas mycket om syndens dystra mörker. Men… mitt i detta mörker lyser ju ett underbart hoppfullt ljus. Mörkret skingras av Guds barmhärtighet! Vi har idag lyssnat på Jesu hoppfulla liknelser. Ett borttappat får betyder för en herde lika mycket som nittionio övriga. Vi varje enskild person är oändligt älskad och värdefull som om vi vore det enda fåret eller barnet. Tänk, även om vi...

Predikan 24 söndagen under året 2022

Kyrkans sanningsanspråk och morallära hjälper oss att bli funna av Gud. Kära systrar och bröder i Kristus, Jesus tre liknelser i dagens evangelium, om ett får, ett silvermynt och en son som är förlorade, utgår alla från berättelsen i dagens första läsning ur Andra Moseboken om guldkalven. Den beskriver både en historisk händelse och något som ständigt upprepas i mänskligheten: att vi själva låter oss gå förlorade för Gud, genom att det vi gudomliggör, dvs låter ta Guds plats. När det vi skapar och griper efter förr eller senare försvinner, eller bara ger begär efter mera, som ändå förr eller senare försvinner, ja, då försvinner också vi.

Predikan 24 söndagen under året 2022

Omvändelsens hemliga drivkraft. Vi har hört ett helt kapitel i Nya testamentet. Lukas femtonde kapitel med några av Jesu mest kända lik­nel­ser. De är så kända att det är lätt att redan tro sig veta vad de handlar om. Vi får höra att det handlar om omvändelse. Men vad är omvändelse och vad är dess drivkraft? De flesta tänker moraliskt. Att skärpa sig, att äntligen uppfyl­la sina fö­resatser. I hopp om att det äntligen skall bli tyst på det molan­de samvetet och käns­lan av att inte du­ga.

Kortpredikan 10 september 2022

Aposteln varnar för avgudadyrkan. Sådant kan tyckas harmlöst eftersom vi ändå inte tror på avgudar. Men den är inte ofar­­lig och ny­hed­nisk vidskepelse växer bra i en sekulär kul­tur. Avguderi kan jämföras med onda tankar i hjärtat. Onda och goda tan­kar är som eld och vatten. Ger man plats för det ena slaget dör det andra. Onda tankar driver ut de goda. Goda tankar driver ut de onda. Avgu­da­dyrkan för­lorar sin kraft av den sanna gudsdyrkan.

Kortpredikan 8 september 2022, Jungfru Marias födelse

Vi är alla utvalda. Kära bröder och systrar! Det är viktigt att förstå vår utvaldhet på det rätta och ödmjuka sättet. Inte så att vi skulle ha särskilda förtjänster inför Gud som gjort Gud benägen att välja oss till sitt himmelska rike. Har vi förtjänster så har de kommit till efter det att Gud kallade oss och vi svarade med vår tro och med det förnuft som getts oss genom skapelseakten.

Kortpredikan 8 september 2022, Jungfru Marias födelse

Gud utvalde en mor för att bli människa och rädda oss.  I henne skapade han ett tempel för sig själv. Kyrkan kan inte glömma Marias födelsedag. Det vore ju att glöm­ma vår mors dag. Den svenska al­manackan har bevarat ett av hennes namn för denna dag, Alma (den milda). Men det tog tid att ”förstå”. Först långt senare, år 1854, var tiden mogen för att teologiskt klargöra hen­nes ”ut­korelse och fullkomli­ga renhet”, den 8 december, nio månader före dagens fest.

Kortpredikan 7 september 2022

Paulus talar om att leva ”i världen som om vi inte levde av den”. Hans ord doftar frihet. Ett oberoende av de makter som styr den här världen och lätt får makt också över de troen­de. Samma frihet hör vi i Charles de Fou­caulds bön: ”Vad som än hän­­der, tackar jag dig”. Ignatius av Loyola talar om ”indifferens” (indifferentia), en frihet som inte är lik­giltighet, men ett oberoende av de yttre villkoren, parat med beredskap att göra Guds vilja ”vad som än händer.”

Kortpredikan 6 september 2022

Paulus förväntar sig mycket av de kristna, men han har tunga skäl. De har ”hel­­gats och gjorts rätt­färdiga genom herren Jesu Kristi namn och genom Guds Ande”. Men i Korinth har man dragit sina vardagliga tvis­ter inför världslig domstol. ”Ni bor­de skämmas!” säger en upprörd apostel. Är det inte vad som sker när kyr­kan tvingas ta hjälp av utomstående expertis för att reda ut över­greppsskan­dalerna? Det sker i den kyrka som en gång lär­de världen både den naturliga och den gudomliga lagen.