Search
predikningar
Predikan Trettondedag Jul, Epifania - Herrens Uppenbarelse 2025
Vägvisare till den stora glädjen. ”När de vise männen såg stjärnan fylldes de av stor glädje.” Så berättar evangelisten Matteus. Hans kollega Lukas berättar vad herdarna fick höra av ängeln under julnatten: ”Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket”. Idag, tretton dagar senare, hör vi hur de tre stjärntydarna fylldes av den glädjen. De leddes av stjärnan från sitt hemland, förmodligen Babylonien, först till Jerusalem, sedan till Betlehem, där de fann barnet och dess moder. Redan profeten Jesaja hade förutsagt det: ”Vid den synen skall du stråla av fröjd, och ditt hjärta skall bäva och vidga sig”.
Predikan 2 söndagen efter Jul 2025
Kära medkristna, Det var en gång en ung man som ärvde mycket pengar, mer än han själv skulle kunna arbeta ihop. Han vände sig till sin bank och bad om råd för att investera sina pengar med vinst. Banken sa: ”Spara först!” ”Det var ett dåligt råd”, sa den unge mannen och gick ut, och tvärs övergatan och in till en fastighetsmäklare. Där fick han rådet att köpa ett fint gammalt slott i utlandet med vingårdar. ”Satsa ditt arv och du blir miljonär på rika gäster på slottet och kan exportera lyxviner till rika kineser”, sa mäklaren.
Predikan 2 söndagen efter Jul 2025
Företalet. Stora litterära verk har ofta ett företal. Musikaliska storverk inleds med ett förspel, en ouvertyr. Avsikten är både att väcka förväntan och att ge en försmak av det som skall följa. Benedictus regel har ett företal, en prolog, både inbjudande och föregripande, dessutom präglat av intensitet och skönhet. Men vilket företal kan mäta sig med företalet till Johannesevangeliet, Johannesprologen?
Predikan 2 söndagen efter Jul 2025
Guds fullbordan av förbundet med det bibliska Israel är Jesus Kristus – dagens staten Israel är politisk, inte frälsningshistorisk. Kära systrar och bröder i Kristus, Johannesprologen, dvs början av Johannesevangeliet, vår följeslagare på många sätt under hela Jultiden, så även idag, sammanfattar det unika med kristendomen. Många andra religioner berättar om halvgudar, gudomligt ”adopterade” heliga män eller gudomligt inspirerade vishetslärare. Men ingen annanstans har vi före eller efter hört om hur Gud, Varat, Existensen själv som ger allt annat del av existens, upphovet till tid och rum och därmed alltså själv utanför tid och rum, går in i sin skapelse och förenar sig med den i mänsklig gestalt. Allt för att vi ska kunna förenas med Gud i Guds eviga liv.