2:a söndagen i Fastan - årgång A

Predikan 2 söndagen i fastan 2023

Bröder och systrar i Herren, Vi sätter hela vår tillit till Gud och känner ingen oro, trots osäkerheten i världen och i vår egen närhet. Det enda som skulle kunna få oss att klaga och försöka skaffa oss garantier för det dagliga livet är rädslan. Om vi är rädda blir vi oroade. Rädslan övervinns bara av en sak, att veta sig vara älskad. Kärleken kommer från Gud och liknar ingenting av det som ibland tröstar oss när vi är trötta och känner oss lite värdelösa.

Predikan 2 söndagen i fastan 2023

Ditt ansikte, Herre, söker jag. Under ingångsprocessionen fram till altaret denna söndag sjunger kyrkan: ”Ditt an­sik­te, Herre, söker jag.” Det är den djupaste drivkraften i allt äkta sökan­de. Män­ni­skan söker sin Skapare. Avbilden söker urbil­den. Äng­larna mät­tas ständigt av den­na syn. Slutmålet för människan är att få se Gud, ansikte mot ansikte. Den tydligaste föraningen här på jorden har vi i kärleken, den som tänds vid anblic­ken av en annan människas ansikte. Något händer. Allt annat blir o­vik­­tigt bredvid det­ta ansikte. ”Vad du är skön, min älskade, vad du är skön.”

Predikan 2 söndagen i fastan 2023

Det är jättejobbigt att vara katolik – av en orsak. Kära systrar och bröder i Kristus, Evangeliet idag på Andra Fastesöndagen påminner om att det är jobbigt att vara katolik och ta den katolska tron på allvar. Det är jättejobbigt. Och så måste det vara, av ett gott skäl. Kristi förklaring, eller omvandling, som firas liturgiskt i augusti, visar uppfyllelsen av Guds löfte till Abraham, i första läsningen ur Första Moseboken, att återupprättandet av människans gemenskap med Gud, brottet med arvsyndens makt, en dag ska ges som möjlighet till hela världen av en ättling till Abraham.

Predikan 2 söndagen i Fastan 2020

Vägen har ett mål. Människans liv kan liknas vid en väg. Det kan de flesta instämma i. Men har vägen ett mål? Utan mål blir det frestan­de att nöja sig med jordiska delmål, men dessa är, som vi vet, begränsade och ofta be­­dräg­liga. Utan hopp har människan redan börjat dö. Abraham kallades att ge sig av mot ett mål, ett okänt land. Han bröt upp från sitt land, sin släkt och sitt hem för att gå mot ett land som Gud lovade att ge honom. Hans väg blev en bild för Guds folks procession genom tiden.

Predikan 2 söndagen i Fastan 2020

Hur hänger berättelsen i dagens evangelium, den om Kristi förklaring och som ju har en egen högtid i augusti, ihop med Fastan? Via den första läsningen förstår vi att omvandlingen av Jesus på berget markerar uppfyllelsen av Guds löfte till Abraham att det fulla återupprättandet av människans gemenskap med Gud en dag ska komma till hela världen från en ättling till Abraham, dvs en utvald av det som ska bli Israels folk - Jesus från Nasaret, Gud som blivit människa i detta folk.

Predikan 2 söndagen i Fastan 2017

1 Mos 12:1-4; 2 Tim 1:8b-10; Matt 17:1-9

Fastetiden är en tid för nyorientering i vår kallelse som kristna människor. Framför oss i dag får vi bilden av Jesus som förvandlas inför apostlarna. Hans kläder blev skinande vita och Faderns röst hördes: ”Detta är min älskade son, min utvalde, lyssna till Honom”. Om Jesus är utvald är vi, i hans efterföljelse, också utvalda med början i vårt dop.