Sankt Antonius, abbot

​​​​​​​Folket vill ha en kung att styra dem, men deras motiv är grumliga. De vill vara som de andra folken. Ändå går Gud dem till mötes. Han låter smörja kungar, trots att han vet att de flesta skall svika och vara trolösa mot förbundet. Jesus botar den lame och förlåter honom hans synder. Den san­ne Konungen upprättar sitt rike. De skriftlärda tar anstöt och uppfattar det som hädelse. Endast Gud kan förlåta synder. Jesus förstår i sin ande vad de tänker. Liksom han ”ser” tron hos dem som bär fram den lame.

”Om ni hör hans röst i dag, förhärda inte era hjärtan.” Så länge det heter ”i dag” kan människan låta sitt hjärta bli hårt och förhärdat, låta sig ”förledas av synden” och börja vägen till trolöshet och avfall. Antonius gjorde motsatsen. Han lät sig drabbas av ett ord i evan­geliet. "Om du vill bli fullkomlig, så gå och sälj allt du har och ge åt de fattiga, och kom sedan och följ mig".