Kära medkristna, Jesu frambärande i templet är en händelse som bara Sankt Lukas berättar om i Nya Testamentet. Vi får lyssna till hur Josef och Maria uppfyller den judiska lagen och kommer till Herrens tempel för helga sin son åt Gud. De gör som deras föräldrar gjort och deras föräldrar i sin tur också gjort, när tiden för reningen efter födseln av ett barn var inne. De medförde gåvor som lagen föreskrev. De hade tidigare tagit emot gåvor av de tre vise männen, konungarna från Österlandet, guld, rökelse och myrra. De mindes hur herdar utifrån landet hade kommit till stallet i Betlehem och berättat om änglarna som sjungit i den mörka natten.
Att möta sin räddare. Den fest vi firar idag har kallats mötet: Symeon möter Jesusbarnet, världen möter sin räddare. Det står om Symeon att han var rättfärdig och from. Om Hanna står det att hon tjänade Gud med fasta och bön, dag och natt. Dagens fest firas därför också som det gudsvigda livets dag. Symeon och Hanna höll vakt vid sitt hjärtas port för att hålla undan förlamande och mörka tankar. De läste profeternas löften. De litade på att det Gud hade lovat genom sina profeter, det skulle han också infria. Det står om Symeon att han väntade på Israels tröst.
Striden om din omvandling. Kära systrar och bröder i Kristus, För antikens judar var Jerusalems tempel mötesplatsen med Gud, där människan upprättades och styrktes i att tjäna Guds vilja. Templet uttryckte visionen om att Israels folk skulle bära Guds ljus till alla världens folk, så att Israels Gud, den ende Guden, slutligen kunde samla mänskligheten, skingrad av synd och splittring, i ett rike av fred och rättvisa. Med början här, och fullbordat i evigheten.
Kära bröder och systrar, Skulle den gamle Symeon kunna vara skyddshelgon för alla våra ungdomar i Kyrkan? Någon vill nog invända och säga de behöver en ung man i deras egen ålder som förstår dem och vet vad det betyder att leva i dagens samhälle. Det underbara med denne rättfärdige och fromme man är att han under hela sitt liv varit trogen Gud i sin bön och levt enligt Guds lag. För Kyrkans unga är han just det vittne om Gud de bäst behöver.
Ljuset som lyser i mörkret. Det ljus vi bar i våra händer vid gudstjänstens inledande procession, ett ljus med en flämtande låga, är starkare än mörkret. Det ljuset symboliserar barnet i Symeons famn. Dess liv var hotat från början och slutade på ett kors, men visade sig vara starkare än döden. Till det yttre såg man ingen skillnad mellan detta barn och andra barn. Men den gamle Symeon och Hanna såg. De hade inte glömt Jesajas profetia som vi hörde under julnatten för fyrtio dagar sedan: ”Ett barn blir oss fött, en son blir oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila”. De flesta i deras samtid hade slutat hoppas.