Kära bröder och systrar, Tiderna har alltid varit fulla av allvarliga varningar, exempel på det hör vi idag både hos profeten Malaki, i brevet till församlingen i norra Grekland, Thessalonike, och i Lukas’ evangelium. På vilket sätt skulle de vara meningsfulla i vår tid nu och här? Tiderna och samhällena går alltid igenom olika faser och ser olika ut. Politisk oro, livsmedelsförsörjning och frihetliga frågor finns alltid men på olika sätt.
Genom tålamod skall ni vinna ert liv. Evangeliet låter i förstone lika oroande som dagens tidningar. Men trots att också Jesus talar om ”förfärliga ting” varnar han för att gripas av panik. ”Tappa inte besinningen. Detta måste först hända, men det är ännu inte slutet”. Kyrkan vet att det hela tiden pågår en andlig kamp mellan gott och ont. Hon tror inte att det automatiskt blir bättre och bättre här på jorden, trots alla tekniska och vetenskapliga framsteg.
Tappa inte besinningen. Det är lätt att gripas av rädsla när vi hör ett evangelium som detta. Krig och oroligheter, jordbävningar, epidemier och hungersnöd, och dessutom förföljelser. Under kyrkoårets sista veckor låter kyrkan oss lyssna till texter om den yttersta framtiden och tidens slut. Mycket i vår egen tid tycks bekräfta detta.
Kära kristna, kära unga, kära barn! Ibland klarar man sig undan en liten olycka och säger: ”Det var nära ögat!” Ögat vill man alltid skydda, att få ont i ögat är lite skrämmande. Man kan ju bli blind! Om det var ”nära ögat” är man tacksam och glad att det värsta inte hände: Jag blev inte överkörd, jag ramlade inte från hästen och bröt nacken! Jag halkade inte omkull och bröt foten! Det började inte brinna i sovrummet! Men det var ”nära ögat”!