Kära bröder och systrar, kära unga och barn, Vi har nu firat Alla Helgons dag och Alla själars dag på den 1 och 2 november som den kyrkliga traditionen bjuder så länge vi kan minnas tillbaka. Att tända ljus på gravarna är en tradition som kommit till Sverige från katolska länder för att stanna. Men protestanterna ber inte för själarna i skärselden. Man älskar ljuset i mörkret. Vi ber om den eviga vilan för de döda. Det är en kärlekens plikt för oss katoliker. Vår bön hjälper dem till det eviga ljuset. Av Jesu ord till den trogne skriftlärde förstår vi att själarna har olika långt till Guds rike. De heliga, inte så långt, de mindre heliga, längre. ”När Jesus hörde att mannen svarade klokt, sade han: ’Du har inte långt till Guds rike’”.
Allhelgonatid. Det är fortfarande ”allhelgonatid” i luften. Vi har nyligen firat både Alla helgons och Alla själars dag. Kyrkan låter oss se bortom döden och in i himlen. Dagens evangelium berättar att Jesus säger till en skriftlärd: ”Du har inte långt till Guds rike”. Ordet antyder en rörelse mot ett mål. Det är vad allhelgonatiden visar oss, mitt i novembermörkret. Slutet är inte förgängelse, mörker och död, utan alltings fullbordan i ett evigt ljus. Jesus kallar det Guds rike.
”Om vi tror att något annat än frälsningen i Kristus vore det bästa för någon, bör vi be om mer kärlek till vår nästa". ”Kärlek”, ”att älska” – vad är egentligen det? Det grekiska ord som används i Nya Testamentets originaltexter för den kärlek Jesus nyss talade om i evangeliet, är substantivet ”agape” och verbet ”agapáo”. Det betyder att vilja någons bästa för hans eller hennes egen skull. Med Jesus själv ser vi att när denna vilja blir gudomligt inspirerad betyder den att ge av sig själv helt för den andras bästa, utan att räkna på vare sig kostnader eller vinster.
Om du skulle vilja uttrycka Kärlek, vilken symbol hade du då valt? En röd ros? Ett hjärta? Eller kanske en ängel med en pilbåge? Likt Amor, du vet! Eller kanske något annat?
I dagens evangelium hörde vi Jesus bli tillfrågad om Guds bud. Vilket av hela mängden, av de alla 613 judiska mitzvot – budorden är det allra viktigaste?
Det viktigaste budet. I dagens evangelium hör vi frågan om ”det viktigaste budet”. Det är samma dag som FN:s internationella klimatmöte inleds i Glasgow. Många skulle säga att klimatfrågan idag är den viktigaste frågan och att det viktigaste budet därför måste vara vårt ansvar för klimatet. – Hur skulle Jesus ha svarat idag om han fått den fråga han fick då? Det finns tunga skäl att tro att hans svar är detsamma, också idag.
All kärlek är inte bra kärlek. Kära bröder och systrar i Kristus, Herren säger i dagens evangelium att vi ska älska Gud med hela vår person, dvs. det ska inte finnas någonting i vårt liv som inte är inriktat på kärleken till Gud. Det betyder att allt annat måste komma inte bara på andra plats, utan att alla världsliga bestyr, nöjen och glädjeämnen inte ens får jämföras med kärleken till Gud.
Jesus lär oss hur bud och regler visar den sanna kärleken. Kära systrar och bröder i Kristus, ”Kärlek”, ”att älska” – vad är egentligen det? Det grekiska ord som används i Nya Testamentets originaltexter för den kärlek Jesus nyss talade om i evangeliet, är substantivet ”agape” och verbet ”agapáo”. Det betyder att vilja någons bästa för hans eller hennes egen skull. Med Jesus själv ser vi att när denna vilja blir gudomligt inspirerad betyder den att ge av sig själv helt för den andras bästa, utan att räkna på vare sig kostnader eller vinster.