Kära bröder och systrar, Vi möter idag på 20 söndagen under kyrkoåret Jesus som förklarar för sina lärjungar att hans utsändning är till de förlorade fåren av Israels folk, inte till andra, som till exempel kananéerna, ett grannfolk, som inte omfattades av förbundet som Gud stiftat med Abraham och Mose. Han första målsättning är alltså klart definierad och knutet till ett folk, Guds egendomsfolk. Israel är Guds älskade brud, som Han älskar med en svartsjuk kärlek.
Den svages starka tro. Jesus har på sina vandringar kommit utanför Israels område. Han möter en kananeisk kvinna som tilltalar honom. Hon tillhörde något av de folk som fått ge plats för Israels folk och som tillbad andra gudar än Abrahams Gud. Nu kommer hon fram och ropar: ”Herre, Davids son, förbarma dig över mig! Min dotter plågas svårt av en demon”. Men Jesus ger henne inget svar. Hans lärjungar irriteras på hennes ropande och ber Jesus att sända i väg henne; kanske med betydelsen att ge henne hopp om att få hjälp.