Vill du leva lycklig i alla dina dar?

5
min read

Vill du leva lycklig i alla dina dar?

mån, 06/03/2019 - 16:43
Posted in:
0 comments

En undersökning visar att troende kvinnor är lyckligare än andra i sina äktenskap.

En ny undersökning har studerat förhållandet mellan religion och äktenskaplig lycka och funnit att kvinnor som lever i religiösa, traditionella förhållanden är mer lyckliga i sina äktenskap och också mer nöjda med sitt sexliv.

Dessutom visar det sig att makarna i religiösa äktenskap delar ansvaret för viktiga beslut i familjen snarare än att mannen fattar alla beslut.

Institutet Family Studies har genomfört undersökningen i 11 länder och funnit att "seriöst religiösa par i heterosexuella förhållanden" lever i lyckligare äktenskap och känner större sexuell tillfredsställelse än mindre religiösa, blandade eller sekulära par. Samtidigt visar undersökningen att våld i nära relationer inte är mindre sannolikt i religiösa än i sekulära äktenskap.

"I många avseenden visar undersökningen att tro är en positiv faktor i moderna familjer i Nord- och Sydamerika, Europa och Oceanien (Australien och Nya Zeeland)", sammanfattar gruppen av professorer och andra forskare i sociologi. Många av de studerade familjerna pekar på familjebön som en viktig faktor för familjens bästa.

"Män och kvinnor som delar en aktiv religiös tro upplever en högre grad av kvalitet i relationen och större sexuell tillfredsställelse i jämförelse med par i sekulära, blandade eller mindre religiösa par. De har också fler barn, som också gifter sig. Samtidigt kan vi inte se att tro skyddar kvinnor mot våld i familjer och parrelationer."

De 11 länder som studerades var Argentina, Australien, Chile, Canada, Colombia, Frankrike, Irland, Mexico, Peru, Storbritannien och USA, och studien bygger på data från World Values Survey (WVS) and the Global Family and Gender Survey (GFGS).  Författarna är anknutna till

Brigham Young University and Pew Research Center.

Författarna tog fasta på fyra faktorer: relationens kvalitet, fertilitet, våld i hemmet och otrohet. De anmärker att många samhällen avlägsnar sig från "traditionellt" familjeliv i och med att färre gifter sig och får barn och att fler sammanbor eller väntar längre med att gifta sig.

"Tro skyddar mot dessa tendenser både genom att den aktualiserar att familjelivet har  en speciell mening och en större vikt och genom att den erbjuder normer och nätverk som stöder solidaritet inom familjen", skriver författarna i inledningen.

"Men dessa frågor är också viktiga därför att religion kunde vara en negativ kraft – för ojämlikhet mellan könen eller våld i familjen – en fråga som aktualiserats genom tidningsrubriker om just religion, våld i familjen och utnyttjande av barn.

 

Kvalitet i relationen

Forskarna menar att "kvalitet i relationen" kan mätas i flera dimensioner, t ex: hur nöjda paren uppger sig vara, hur högt de värderar relationen i sitt liv, hur nöjda de är sexuellt och hur viktiga beslut i familjen fördelas.

I det urval av par som studerades uppgav 19 % av paren att de aldrig besökte någon gudstjänst, 60 % att de undantagsvis gjorde det och 21 % att de gjorde det regelbundet.

Både kvinnor och män i seriöst religiösa par – d v s regelbundna gudstjänstbesökare – uppgav att de var mer nöjda med sina relationer än de andra grupperna Näst bäst var liberala, sekulära grupper.

Skillnaden var speciellt tydlig för kvinnor: kvinnor i seriöst religiösa förhållanden var ca 50 procent mer benägna att uppge att de var mycket nöjda med sitt sexliv än de sekulära och mindre religiösa paren. "För kvinnor har vi en J-kurva i relationskvalitet, där sekulära och progressiva kvinnor placerar sig förhållandevis väl, kvinnor i mitten placerar sig sämre, och mycket religiösa kvinnor uppger sig ha den högsta relationskvaliteten", skriver författarna.

"Bland män var det de mycket traditionellt religiösa som visade signifikant högre relationskvalitet än män i sekulära, progressiva och mindre religiösa progressiva förhållanden." Därtill uppgav fler kvinnor i seriösa religiösa förhållanden att de delade ansvaret för beslut inom familjen.

Forskarna angav poäng för relationskvalitet för att jämföra olika religiösa riktningar i deras urval. Hög poäng innebar hög allmän nöjdhet. Katoliker och muslimer fick en totalpoäng på 15,83, vilket är något högre än poängen för ickereligiösa par. Protestanter och Sista dagars heliga toppade listan med 16,36 resp 17,24.

"Lyssnar vi på de lyckligaste sekulära progressiva kvinnorna respektive de religiösa och konservativa märker vi att de har något gemensamt: män som är hängivna sin familj," skriver författarna i en op-edartikel i New York Times i samband med releasen av undersökningen.

"Både feminism och tro ger äkta män en strikt uppförandekod: De ska ha en avgörande betydelse för sina barns liv. Hängivna fäder behövs i dessa samhällen. Och det visar sig att både kulturradikala och religiöst konservativa fäder visar en hög grad av faderligt engagemang."

 

Våld i nära relation

Studien visar att "kvinnor i starkt religiösa par varken är mer eller mindre utsatta för våld i nära relationer än andra, och att män i starkt religiösa par varken är mer eller mindre troliga förövare av sådant våld."

Våld i nära relationer – inkluderande fysiskt våld, sexuellt våld, psykisk misshandel och kontrollbeteenden – är varken mer eller mindre framträdande bland religiösa än bland icke religiösa par, sammanfattar de.

Otrohet var emellertid vanligast bland män i blandade eller mindre religiösa par än i andra.

"Fastän kvinnor i mindre religiösa eller blandade par löper 26 % risk att bli utsatta för våld i deras förhållanden, jämfört med 21 % risk för kvinnor i starkt religiösa par och 23 % i sekulära förhållanden, så är dessa skillnader inte statistiskt signifikanta, anmärker författarna.

 

Religion och fertilitet

I fråga om fertilitet visade studien att personer i åldern 18 - 49 år som "regelbundet besöker en gudstjänst har 0,27 fler barn än de som aldrig eller praktiskt taget aldrig gör det" och "de som har uppfattningen att könskillnaderna är minimala gifter sig i mindre grad och får färre barn."

Författarna prövar också en teori som de menar är vanlig bland akademiker i deras disciplin, den att en omsvängning i många samhällen mot större jämställdhet, som ofta yttrar sig i att gifta kvinnor arbetar utanför familjen, faktiskt kan få födelsetalen att åter stiga till hållbara nivåer där den är speciellt låg.

"I moderna samhällen där kvinnor normalt utsätts för höga krav i den offentliga sfären (betalt arbete) behövs stöd från partnern för att det ska vara möjligt att ha två barn," förklarar författarna.

"I dag kommer detta stöd ofta i form av att fadern engagerar sig i hem och familj. Om kvinnor får ett "andra arbetsskift" när de kommit hem från det betalda arbetet, är de mer benägna att avstå från att föda barn än om de har makens stöd i hemmet. Det är männens delaktighet, deras engagemang i hemmet, som kan stödja ökad fertilitet."

I motsats till denna teori visar emellertid undersökningen att de som förespråkar lika könsroller har betydligt färre barn än troende par. "Personer som förespråkar jämlikhet i arbetslivet och progressiva könsroller har väsentligt färre barn än de som anser att män ska gynnas om arbetstillfällena är få," anmärker de.

Även i områden som Europa är födelsetalen är låga så har man funnit att troende har fler barn än icke troende. "I länder med låga födelsetal minskar inte antalet seriöst troende, och inte heller är deras mer traditionella könsuppfattningar ett hinder för fertiliteten," sammanfattar författarna detta kapitel.

"Vi har visat att troende bidrar till en hållbar fertilitet i det moderna lågfertilitetssamhället."

                           Översättning till svenska för Katolsk Horisont, Lars Melin, juni 2019

.

Inlägget kommer från sidan www.catholicherald.co.uk

Direktlänk till inlägget klicka här